Umbäranden, kyla, fattigdom, hunger och enslighet, spinner som en röd tråd genom Arvo Tolkkis andra roman. "Den arktiska Eden" är en rå, hjärtknipande berättelse som landar rakt i maggropen.<br /><br />Det är svårt att inte beröras av stackars Erkki, som tvingas iväg från hemgården av en känslokall, förtryckande fader. Tillsammans med trogne hunden Bonga skapar han ett nytt eget liv, ensam i en dragig koja långt ut i ingemansland där snöstormen tär och sommarmånaderna snabbt passerar.<br /><br />Även övriga familjemedlemmar lider svår nöd i en bitande norrländsk miljö: syskonens ångestfyllda tillvaro, föräldrarnas slit och växande desperation på den förfallna Ranta-gården.<br /><br />Lukten av eldar, smuts och gammalt läder tränger igenom väldigt tydligt i de berättelser som rullar förbi, från senare delen av 1800-talet då de tornedalska vidderna fortfarande saknade farbara vägar. Då var jakt, fiske och små gårdar med egen kreatur och egen sådd fortfarande av högsta vikt för att nödtorftiga liv skulle fortleva.<br /><br /><br /><br />Att Arvo Tolkki själv har kännedom om stigar, marker och älvfåror i Tornedalen är uppenbart. Det är knappast möjligt att ge miljöerna en sådan nära, målande beskrivning utan självupplevd erfarenhet.<br /><br />Tolkki är född i finska Torneå. På 50-talet lämnade familjen Paksuniemi för att bege sig till en liten by utanför Kiruna där Tolkki kom att växa upp. Tidigare har han skrivit boken "Vindmannen", en spänningsroman som gavs lysande recensioner då den kom ut år 2000.<br /><br />Verk nummer två bygger också på spänning, inte så lite skriven i Jack Londons anda.<br /><br /><br /><br />När inte författarskapet fyller Arvo Tolkkis vardag arbetar han som polis, med många års tjänst bakom sig. Han blev för övrigt omskriven i ett PT-reportage strax före sekelskiftet, mot bakgrund av en allvarlig misshandel han utsattes för i tjänsten 1996. Det var under ett upplopp på öppen gata i centrala Luleå som Tolkki slogs ned bakifrån med ett avbrutet kvartskaft, vilket utmynnade i en whiplash-skada. <br /><br />När han vaknade upp ur sin medvetslöshet var han för evigt märkt av yrsel och molande värk, och skadan är en bidragande orsak till varför han sökt sin tillflykt i skrivandet. I dag arbetar Arvo Tolkki deltid som närpolis i Råneå, men bostadsorten ligger i Drängsmark i Västerbotten.<br /><br />