Världsvan pianist på visit

Per Tengstrand från Växjö har gjort en succéartad solistkarriär och brukar lovordas både utom och inom Sverige för sina tolkningar av såväl de klassiska mästarnas musik som exempelvis The Ark-sångaren Ola Salos tonsättningar.
Men Schumann har inte varit någon favorit i Per Tengstrands repertoar förrän på senare tid.
- Schumann började jag uppskatta ganska sent, men jag har spelat hans pianokonsert några gånger nu och jag upptäcker hela tiden nya skönheter i musiken, säger han om verket i a-moll som är Schumanns enda fullbordade pianokonsert.
Magisk musik
Per Tengstrand påminner om att Liszt kallade den en pianokonsert utan pianosolist, för han tyckte inte att pianot hade en tillräckligt virtuos roll i stycket.
- Men det är just det jag tycker gör den så fantastisk, att orkestern och pianisten för en oavbruten dialog. Griegs systerkonsert låter som om den är mycket svårare att spela, men jag tycker den är betydligt lättare än Schumanns som är en milstolpe i pianolitteraturen, säger Per Tengstrand.
Livfullt beskriver han en förtrollande upplevelse varje gång han tillsammans med en orkester spelar inledningen på den första satsen:
- Det fantastiskt vackra temat presenteras av oboen, som är ett sångligt instrument i motsats till pianot. Sedan lägger Schumann samma sångtema på pianot.
- I vanliga fall skulle det bara låta hemskt, men han får det att bli ännu vackrare! Det ögonblicket, när det sångliga faktiskt låter vackert på pianot också, är magiskt.
Många järn i elden
Per Tengstrand bor med sin fru, pianisten Shan-shan Sun, i Princeton som ligger i samma region som New York. Han stannade helt enkelt i USA för att ta chansen och ge konserter, när han 1997 vann den prestigefyllda tävlingen Cleveland International Piano Competition.
Det var bara två år efter att han tagit sin examen vid konservatoriet i Paris och även då gjorde han sensation. Det är inte tillåtet för publiken att applådera när studenterna gör sina slutexamina där, men när Per Tengstrand var klar med sin svårspelade piano-orgie utbröt applåder för första gången på 200 år.
- Haha, ja det stämmer. Jag öste på med första och andra satsen ur Prokofjevs andra pianokonsert, bekräftar han när han blir påmind.
Huruvida någon dristat sig att applådera sedan dess vet han inte.
Per Tengstrand har varit konstnärlig ledare för flera musikfestivaler i Sverige, men nu säger han att den enda han säkert tänker hålla fast vid är den största - den i Växjö som bär hans namn.
Något som han också tänker hålla fast vid är det egna skivbolaget, eftersom inget annat skulle tillåta honom att exempelvis spela in alla Beethovens nio pianosonater som han nu gör.
Invigning av flygel
När Per Tengstrand konserterade i Norrbotten förra gången spelade han solostycken. Han har också samarbetat ett par gånger med NKO:s konstnärlige ledare Petter Sundkvist, men det har gått uppemot sex år sedan de gjorde en turné i USA.
- Därför var det kul att bli tillfrågad om att komma hit igen. Musiklivet är verkligen framåt i den här delen av landet, det känns som om stora delar av Norrland ligger steget före när det gäller idéer och satsningar och så vidare, säger Per Tengstrand.
På fredag kommer han att bli den första som offentligt spelar på Norrbotten Neos nya flygel, som är mindre än Acusticums Steinwayflygel men låter betydligt bättre.
- Acusticums flygel är på renovering igen. Resultatet blev tyvärr inte bra förra gången och vi vet ännu inte om den går att rädda, säger Petter Sundkvist.
Neos flygel har den berömda franska pianisten Hélène Grimaud valt ut.
- Vi är mycket nöjda med den. Neos pianist Mårten Landström skiner som en sol, säger Petter Sundkvist.
En glad symfoni
I kväll inleds turnén på Kulturens Hus i Luleå och på lördag avslutas den hos Norrlandsoperan i Umeå. Programmet börjar med Dag Wiréns stråkserenad från 1937, som han slog igenom med och som nästan alla känner igen.
Publiken kommer också att få höra Beethovens lyckligaste, gladaste och mest skämtsamma symfoni, den åttonde i F-dur från 1812.
- Han skrev ju nio symfonier och det lustiga är att de med udda nummer bryter ny mark och är de som har blivit mest uppmärksammade.
- De med jämna nummer är mera klassiska. Åttan, som han själv kallade "min lilla symfoni", är dessutom riktigt lekfull och dansant, säger Petter Sundkvist.
Att Beethoven var kär när han skrev denna musik tvivlar han inte på.
- Den är full av upptåg. Till exempel gör han på ett ställe parodi på den då nyuppfunna metronomen, som hjälper musiker att hålla takten.
- Man hör metronomens tickande hos träblåsarna på det mest humoristiska sätt, säger Petter Sundkvist som är glad över att ha tre ändamålsenliga konserthus på nära håll.
- Det är sedan vi fick konserthusen vi valt att göra ett djupdyk i Beethovens musik. Nästa höst blir det förresten en Beethovenfestival i Luleå, säger han.