Anneli Jordahl är aktuell med nya boken ”Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona”. För publiken berättade hon sin egen, och framför allt sin mammas, historia. Det är nämligen den berättelsen som ligger till grund för den nya romanen.
Kände inte pappan
Själv kände Anneli Jordahl aldrig sin pappa, de träffades bara en gång.
Hon berättar om de okända systrarnas samtal när hennes pappa var döende, och om hur hon steg för steg fick kontakt med sin släkt.
Boken handlar om Mona som kommer till Östersund för att arbeta. Hon älskar att dansa. Jazzen är på väg ut, popmusiken och rockmusiken är på uppgående. En kväll träffar hon elgitarristen Harold, och de inleder ett förhållande som visar sig inte vara helt enkelt. Just när de bryter upp upptäcker Mona att hon är gravid. Hon är sjutton år i en tid då aborter inte är helt enkelt.
– Man åkte till Polen för att göra abort. De som inte hade råd att åka iväg uppsökte ofta illegala kliniker vars ingrepp kunde sluta i rena blodbad, säger Anneli Jordahl.
Mona gjorde inte abort i boken, och därmed kan denna historia också berättas. Om hur livet tedde sig sedan.
Närmade sig sin släkt
Anneli Jordahl berättar om hur hon stegvis närmde sig sin släkt och historien om Mona.
Efter ett författarframträdande kom det fram en man och sade att han känt hennes pappa under de sista åren i hans liv. Han erbjöd sig att berätta om Stora Blåsjön där pappan bodde. Han erbjöd sig också att visa henne platsen, om hon ville.
– Jag sa att jag skulle smälta det jag hört och att jag skulle höra av mig, säger Anneli Jordahl.
Efter en lång tid av motvilja mot att besöka platsen slutade det ändå med att hon åkte dit. Hon fick ett författarstipendium och började skriva på en ny bok. Denna bok blev sedermera ”Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona”.
Utstötning och skam
Ett av bokens teman är den utfrysning och skam som drabbade utomäktenskapliga barn och deras mödrar, något Anneli Jordahl pratar om under kvällen. Hon pekar också på det orimliga i den skammen.
– Utstötning och skambeläggning av utomäktenskapliga barn sker än i dag. Än i dag är det oäktingar som inte blir inbjudna till begravningar av släktingar och föräldrar. Som är ”oäktingen”.
– I slutet av 50-talet var andelen utomäktenskapliga barn 65% av befolkningen i vissa Jämtlandskommuner. Det var ju majoriteten!, säger hon .
Räddning i läsningen
På frågan om hur hon ser på skrivandet är hon kluven.
– Bra fråga för jag tycker att det är ett helvete att skriva. Jag tvivlar mycket på skrivandet men tycker att mina idéer är värdefulla. Min räddning är läsningen. Skrivandet är mer en plågsam vånda. Men jag tror att jag drivs av att jag vill att historien ska komma fram.
Just nu jobbar Anneli Jordahl på en samtidsroman.
– Det trodde jag aldrig att jag skulle våga mig på. Vi får väl se om jag får ihop den, och om jag får komma hit någon mer gång, skrattar hon.