Testosteroncountry och hellbilly gav fin stämning

För tre år sedan inleddes vad som nu blivit en pdol-tradition på Rådhustorget, nämligen countryn i alla sina former under en hel dag. Så även i år, med allt från kokande bluegrass till modernare toner och "hellbilly".
Först ut var Le chat mort, bluegrassbandet med utflyttade Pitesångerskan Camilla Neideman, följt av Hank Williams-influerade sjumannabandet Hog Hill.
Bägge banden har spelat på countryscenen tidigare.
Krutrök och cowboy
När ett annat av de återkommande banden, Logjammin’, klev upp på scen vid halvfyratiden spred sig oset från den vedeldade våffelserveringen över torget som krutrök. Detta tillsammans med att "Mad Mike" Högberg i full cowboymundering plötsligt dök upp på hästryggen bidrog till en härlig hästjazzstämning.
Ingen linedance från publikens sida men helt lätt att sitta still till Logjammins bad-boy country, eller "hellbilly" som de själva kallar det, var det inte.
- Vi kör väl en låt av "mister hellbilly himself", aviserade sångaren Peter Arfman och syftade på Hank III.
Nöjd scenvärd
Förutom dennes "7 months, 39 days" stod bland annat Gram Parsons och en vild "Cocaine blues" på programmet.
Scenvärden Ronny Eriksson var en av dem som njöt av musiken och stämningen vid Krokodilscenen.
- Programmet spretar lite åt alla håll men det är en av de saker som gör det så trevligt, tyckte han medan "lokala hjältarna" Tumbleweed tolkade Lynyrd Skynyrd.
Bandet saknade sin leadsångerska Elisabeth Nyström den här gången så Jan Öman och Niclas Sundman fick dra ett tyngre lass.
Och Jan Lindberg fick en kärleksfull känga av bandkompisarna.
- Typiskt gitarrister att spela någon strof sig själva när låten är slut...
Vid niosnåret samlades sedan bluegrasspunkarna i Rockridge brothers kring micken och med ett "All aboard!" drog de i gång med "skitgammal amerikansk musik - skitfort."
Avslutade kvällen gjorde Calaisa och Rag Wagon.