Teater Vilja startade i januari i år och leds ideellt av Eleonor Lundholm som tidigare arbetat med Regnbågsteatern. Teater Vilja är en fri teatergrupp på 22 personer, åldern på deltagarna sträcker sig från 14 till 23 år. Till pjäsen som repeteras medverkar 12 ungdomar och för att genomföra projektet har teatergruppen mottagit ett stipendium från Rotary-klubben. Norrteam håller med lokal och har även gett ett ekonomiskt bidrag.
Det är här i garaget som gruppen repeterat. Under vintern i täckjackor och med värmefläkt. Eleonor Lundholm har förhoppningar om att Teater Vilja ska utvecklas.
- Det ska bli spännande att se var den här kraften för oss, säger hon och syftar till skaparkraften. Den gemensamma lusten för teater som för ungdomarna och henne samman.
Människans inre skikt
I pjäsen gestaltar ungdomarna ilska, glädje, sorg och kärlek. Frågeställningen är: Vi vet vad vi känner men hur mycket är okej att visa? Pjäsen synliggör många av människans inre skikt, det som inte kommer fram i vardagen men som ligger i själen och trycker.Under repetitionerna talas monologerna rakt ut. Rörligheten på scenen är stor och andemeningen kommer fram, dels i ord, dels i kroppsspråk. Känslor ska inte ligga uppdämda inuti. Bakom varje ord som uttalas finns en sanning, som inte alltid kommer fram. Sanningen om hur vi egentligen mår och känner.
- Vår undermening är att vi som människor har upplevelser att vi inte är synliga eller tydliga mot varandra, och håller inne med känslor, säger
Eleonor Lundholm.
- Synlighet gör att vi är tydliga som människor.
Alla bär vi masker
Grunden till manuset skrevs i april och har utvecklas parallellt med repetitionerna. Ett genomgående tema är kärlekens olika sidor: Blygsel, missförstånd, svartsjuka, nervositet och lyckorus. Andra stilgrepp i manuset är funderingar och en vanlig fundering är varför man alltid svarar "Bara bra" när någon frågar hur det är. "Bara bra" - för att man ska slippa gå in på vad man egentligen känner.Eleonor Lundholm förtydligar ibland kroppsrörelser och tal. Hon visar hur ungdomarna ska röra sig när små missförstånd uppstår.
Mot föreställningens slut bär alla på scen masker. Alla bär vi masker för att skydda oss från utomståendes granskande blickar. Med en mening som "Kärleken är starkare än tjocka murar" kommer budskapet fram. När skådespelarna lämnar scenen ligger maskerna kvar, symboler för att rädsla är onödigt.
- Med föreställningen strävar vi efter att människor ska våga vara den de där, säger Eleonor Lundholm.
Teater Vilja spelar 4, 5 och 6 augusti i Folkets hus i Munksund.