Syskonduo med gemensam frizon

När sjukgymnasten och fritidsmusikern Anders Lindmark i Boden fyllde 40 år fick han ett målarset. Uppmuntrad av sin syster Agneta Pettersson började han använda presenten och upptäckte glädjen i att göra något i ensamhet när helst han känner för det. Det inspirerade i sin tur systern att också börja måla i stunder när lantbruket hemma i Älvsbyn inte behöver hennes uppmärksamhet. - Vi är varandras lärare, mentorer och sponsorer. Även på utställningar är det trevligast att vara en duo. Jag är jätteglad över att vi återfunnit varandra på äldre dar genom vårt gemensamma intresse. Det sporrar oss att fortsätta, säger Agneta Pettersson. <h3>Gymnastik och kor</h3>Varken hon eller hennes bror drömmer om att försörja sig på sin konstnärliga kreativitet. Tvärtom vill båda fortsätta att måla tavlor bara för att det är kul. Konsten är också en kontrast till vad de gör i sitt yrkesliv. Anders Lindmark är sjukgymnast och har en klinik i Sävast, Agneta Pettersson är bonde med 100 mjölkkor på gården. - Jag jobbar med människor, men målar dem aldrig, säger Anders Lindmark som tidigare ägnade sig åt musik på fritiden, bland annat i rockbandet Islossning. Nu har konsten tagit över helt, han ryser vid tanken på att alltid vara inbokad och tvingad till att passa tider som när han var musiker. - Sådant får jag nog av på jobbet. När jag är ledig behöver jag en frizon. <h3>Lär från böcker</h3>Agneta Pettersson kan möjligen måla någon enstaka fågel ibland, men kor syns aldrig i hennes bilder. - Konsten är min avkoppling från arbetet, så jag målar hellre människor än djur. Nu när sonen flyttat ut ur sitt rum kan jag alltid ha staffliet framme, vilket är en förutsättning för att jag ska kunna stjäla mig tid då och då, säger hon. Den konstnärliga syskonduon är helt självlärd, med undantag av två korta kurser som Anders Lindmark gått i Sunderbyn. Att göra något sådant är otänkbart för Agneta Pettersson som har en bondgård att sköta. - Jag brukar titta i konstböcker istället. Matisse är min förebild. Jag vill helst inte efterlikna honom eller någon annan när jag målar, men om jag ska beskriva skillnaden mellan Anders och mina målningar skulle jag säga att han är mer åt Picassohållet och jag mer Matisse. <h3>Ett tjog färgglatt</h3>Agneta Pettersson och Anders Lindmark ställer ut omkring tio tavlor var under januari. Båda är ganska produktiva och har flera målningar på lager som de inte hunnit lista (rama in) sedan den senaste utställningen i Boden då mycket av det som var med där såldes. Men allt de visar är relativt nygjort. - Den här utställningen är vår fjärde. Allra första gången ställde vi ut i sjukhusets matsal i Sunderbyn, säger Agneta Pettersson. Hon målar nästan uteslutande direkt ur fantasin, bara ibland gör hon en skiss först. Ofta går det kvickt från tanke till handling och färdigt resultat, lika ofta tar processen lång tid. Liksom för brodern är det uteslutande olja som gäller. Agneta Pettersson är inte främmande för inslag av trådar, äggskalskross och tygbitar bland de pastelliga oljekulörterna, vilket hon däremot inte visar denna gång. Anders Lindmarks färgskalor går också i dur. Motiven har ofta inslag av naturteman och kan vara abstrakta lika gärna som föreställande.