Strålande jul med radarparet

En önskekonsert för både publik och artister blev det, när Anna-Lotta Larsson och Göran Fristorp återförenades i en julkonsert efter flera års skilsmässa från varandra och Storstrands scen i Öjebyn. Enligt dem själva är det fem år sedan senast. Det får man väl tro på då, trots att det så här direkt efter konserten känns som om de alltid varit ett radarpar i juletid för Piteåborna. Åtminstone sedan 1992, när Anna-Lotta- och Göran-traditionen startade på Storstrand.

Där gick i går Anna-Lotta Larssons mångåriga önskan att få sjunga med Troendegruppen i uppfyllelse, ett körval som även Göran Fristorp gillade. Med all rätt kan tilläggas. Kören inledde med en engelsk carol som från första tonen blev en kvalitetsmärkning på vad som komma skulle. Väl intrimmad och med fint avvägda stämmor, stod Troendegruppen för en lika stor del av kvällens behållning som Anna-Lotta Larsson, Göran Fristorp och Martin Persson. Det är ett mycket högt betyg, men det är välförtjänt.

Programmet var typiskt juligt och ändå fullt av överraskningar med oväntade låtval och förbluffande genomtänkta arrangemang. Variationsrikedomen spände från 1300-talslydelsen av "Det är en ros utsprungen" i a cappella-, instrumental- och trio-form, till allsång med samtliga närvarande när "Jul, jul, strålande jul" rundade av kvällen. Själva utstrålade den gästande trion stor spelglädje medan julen spelades och sjöngs in på minst sex olika språk.

I de högsta lägena var Anna-Lotta Larssons röst ansträngd och ibland fick jag för mig att Göran Fristorp medvetet gick in för att utmana sig själv genom att göra det svårt för sig. Men detta är antagligen inget jag skulle ha tänkt på om det inte vore för att den här recensionen väntade på att bli skriven. Båda visade upp en musikalitet som gjorde att allt de företog sig i första hand präglades av deras bästa kvaliteter som artister.

Ett särskilt omnämnande bör Martin Persson vid flygeln få. Han spelade istället för Martin Östergren som fått veta att det var dags att åka till BB och bli pappa. Inhoppet var naturligtvis planerat, men ändå en insats som kräver sin pianist.

Anna-Lotta Larsson och Göran Fristorp fick hängiven respons av publiken, som älskade allt de sjöng (och i Göran Fristorps fall spelade på gitarr), vara sig det var solo, i stämmor eller i duetter. Särskilt mycket applåder och bravo-visslingar fick Anna-Lotta Larsson för "The Rose" till lyhört komp. Göran Fristorp fick sitt största jubel efter sin tolkning av "O, helga natt". Tillsammans åstadkom trion aftonens svängigaste jam med "You´ve got a friend".