Fyra stora väggmålningar växer i veckan fram i centrala Piteå som en del av den nya konstfestivalen Ogjort. Bland konstnärerna finns Piteåbon Amanda Mendiant. "Jag har alltid drömt om att göra en mural", säger hon.
Piteås nya konstfestival Ogjort arrangeras av Kaleido och i premiärupplagan ligger fokus på street art och konst i det offentliga rummet. Festivalens huvudattraktion utgörs dock av de stora muralmålningar som under veckan målas på fyra fastighetsfasader i Piteå. Fyra konstnärer har bjudits in att sätta sin prägel på stadsbilden och lokalt från Piteå återfinns konstnären Amanda Mendiant.
– Jag har målat stort tidigare men aldrig så här stort, och inte på hög höjd. Det är något nytt. Jag blev tillfrågad i vintras och tackade ja direkt, utan att egentligen veta vad det innebär. Jag har alltid drömt om att göra en mural.
Amanda Mendiants väggmålning återfinns på Aronsgatan, invid Stadsberget. Målningen utgörs av ett stort ansikte och en hand tillsammans med en text på franska som lyder "kärlek och mod". Amanda Mendiant berättar att målningen är tänkt att skapa reflektion i en orolig värld.
– Jag har alltid arbetat med en ambivalens mellan olika genus och mellan kvinnor och män. Jag tycker om när kvinnor är manliga och när män är feminina och mer sårbara. Det är något jag spelar på och jag vill att de som tittar på verket ska skapa sig en egen uppfattning. Det handlar om att själv känna igen sig och ta till sig det som väcks inom en, säger hon och fortsätter:
– Budskapet är en påminnelse om att vi behöver mod för att våga stå upp för vilka vi är och stå upp för varandra.
Amanda Mendiants målning kan ses på Aronsgatan 12 och konstnären säger själv att verket är en påminnelse om att acceptera både sig själv och andra.
De fyra muralmålare som deltar i festivalen har fått stor autonomi och då de olika verken är både stora och framträdande har Amanda Mendiant tänkt till ordentligt innan det var dags att börja måla.
– Vi har fått väldigt fria händer. Det har varit jätteviktigt för mig att det blir rätt och att det är något jag vill göra, så jag har gjort många olika skisser. Om man får frihet att måla så stort på en offentlig plats så måste man passa på och säga något bra och viktigt.
De fyra konstnärer som valts ut att måla är Amanda Mendiant från Piteå, Cassius Fadlabi från Luleå, Kim Demåne från Malmö och den internationellt erkända Mona Caron från San Francisco. Cassius Fadlabi föddes i Sudan men bor numera i Luleå. I veckan målar han på Västergatan 10, den sida som vetter mot Sundsgatan. Målningen blandar kristet religiösa budskap med futuristiska visioner, en skola som kommit att kallas för "africanfuturism".
– Jag målar en utomjording som dansar med en etiopisk ängel. Africanfuturism handlar om att blanda teknologi med andra inslag. Det är ett sätt att fly från historiska hemskheter. Det är ett optimistiskt sätt att ta sig an en positiv framtid.
Konstnären Cassius Fadlabis verk tar inspiration från den afrikanska konsten, både religiöst måleri men också från futurismen.
– Avsaknaden av afrikanskt måleri gör mig bekymrad. Det akademiska måleriet är väldigt Europacentrerat. För några år sedan började jag göra jämförande studier i kristet måleri. I Etiopien var folk kristna redan innan man var det i Europa och kyrkan spelade en stor roll i det historiska etiopiska måleriet.
Malmöbaserade Kim Demåne målar en stor vägg på den Rawi-ägda fastigheten på Sundsgatan 36. Muralen föreställer en robot som samspelar med en kvinnogestalt, en symbol för moder jord men som också anspelar på mäns våld mot kvinnor.
– Som konstnär har man en möjlighet att kanalisera det som pågår, både inom oss själva och runt omkring oss. Målningen visar en mekanism där man ser samhällets vassa klor som vill såga ner moder jord, men det är också en reflektion över våldet mot kvinnan. Det finns så oerhört mycket våld mot kvinnor men inget görs egentligen åt det.
Malmöbaserade Kim Demånes målning har flera tolkningslager och berör både miljöförstöring och våldet mot kvinnor.
Konstnären Kim Demånes stora mural syns väl från Sundsgatan. Verket är en del av den nya konstfestivalen Ogjort som fokuserar på konst i det offentliga rummet.