Innan Sten Losenborg, född 1923, blev inkallad till militär tjänstgöring, ägnade han sig bland annat åt sabotageverksamhet mot Tysklands vapentransporter på Inlandsbanan. En lockande risk att ta då han och en lika ung kamrat i sitt civila arbete skötte växlingsarbetet på bangården i Vännäs.
I början av boken "Jägarsoldat vid gränsen. Beredskapsminnen och krigsfångar i Norrbotten" (Sivart förlag) delar Sten Losenborg med sig av dessa och andra händelser om hur tyskarna tilläts ta Norrbotten och övriga Sverige i besittning trots den officiella neutraliteten. Särskilt skrämmande för en norrbottning framstår Tysklands omfattande aktiviteter i Luleå och Malmberget, i synnerhet som Sten Losenberg verifierar alla sina minnen med fakta i såväl bilder som text.
Arkebuseringar
Bokprojektet är resultatet av flera års funderingar angående en viss tysk soldat som deserterade till den förläggning Sten Losenborg var chef för.
– Vi låg vid svensk-norska gränsen, 40 meter fågelvägen från den tyska posteringen. Strax innan freden kom deserterade den här soldaten, vi var tillsammans i fyra dagar och jag gillade honom men frågade inte vad han hette eller var han kom ifrån. Det var ett misstag.
– Sedan dess har jag alltid undrat vad som hände med honom och de andra desertörerna. Materialet i krigsarkiven var hemligstämplat till 2011, men då kunde jag börja mina efterforskningar, säger Sten Losenborg.
De som utan lov lämnar sin militärtjänst anses allmänt vara brottslingar som förtjänar att straffas och Sverige hjälpte Tyskland med det, enligt Sten Losenborg:
– Desertörerna var i regel tvångsrekryterade från de länder som Tyskland ockuperat. 30 000 soldater deserterade från tyska armén och 23 000 av dem arkebuserades.
– I arkiven syns att Sverige skickade tillbaka desertörer till Tyskland, Finland, Norge och Danmark. De blev arkebuserade klockan nio morgonen därpå.
Minnesmärken
Sten Losenborg påminner om det som också forskaren Tobias Berglund och författaren Niclas Sennerteg kom fram till efter att ha grävt i arkiven. I boken "Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga" från 2008, konstaterar de att socialdemokraten Tage Erlander i egenskap av statssekreterare i socialdepartementet, satte sin signatur under denna anpassningspolitik tillsammans med departementchefen Gustav Möller.
– De skickade folk till en säker död. Med min bok vill jag visa att det finns människor bakom begreppet desertör. De flesta var tvångsinkallade – varför skulle de slåss för tyskarna som ockuperat deras land?
– Beslutet att rymma från det egna förbandet måste ändå ha varit väldigt svårt, så de hade säkert mycket goda skäl.
Sten Losenberg säger att ämnet desertörer alltför länge varit tabubelagt i Tyskland, så nu tycker han att det är bra att det i år byggs ett minnesmärke i Hamburg och på andra platser i landet över de tyska desertörerna.
– Det är på tiden att de får upprättelse.
Uppföljare
I sin bok berättar Sten Losenborg förutom om olika människoöden också om andra händelser i norra Sverige under beredskapsåren, en del välkända och andra knappt kända alls. Han nämner också sitt arbete som distriktschef för Räddningskåren i Norrbotten och Västerbotten, samt hur han blev egen företagare innan pensioneringen.
Men det som mest intresserat förlaget, som uppmanat honom att skriva en uppföljare på delen som berör personliga glimtar ur hans liv, är hans resor till samtliga länder i det forna östblocket. Hustrun Ingrid Losenborg som renskrivit bokmanuset och kommit med synpunkter under arbetets gång bekräftar:
– Sten har fört ett väldigt aktivt liv och han har besökt 92 länder. Allt han gör blir jättestort!