Staffan Westerberg tillbaka i teaterhus på uppgång

Repertoaren hos länsteatern kännetecknas av mycket nyskrivet material och en hel del tillförsikt. Två urpremiärer bjuds under februari och mars. Först Tove Alsterdals "Packa packa!" med regi av Boel Forsell, som också är urpremiär för ett samarbete med den fria teatergruppen Scratch i Luleå. Sedan Staffan Westerbergs "Storgatan" som beskrivs som en Las Vegas-show i Luleåtappning. Däremellan blir det premiär på Arthur Millers klassiker från 1954, "En handelsresandes död", allt under det att ensemblen i "Populärmusik från Vittula" avslutar den sedan länge pågående turnen för fulla hus.<br /><br />- När "Vittula" är färdigspelad har 30 000 personer sett den, säger teaterchefen Erik Kiviniemi nöjt.<br /><br />Framgången har bidragit till decenniets bästa publiksiffror så här långt.<br /><br /><h3>Ekonomi och enighet</h3>År 2000 var åskådarantalet 35 360 och efter att från denna nivå ha sjunkit betänkligt, stannar stapeln för 2005 på 50 361. I intäkter är det lika med 6,6 miljoner kronor.<br /><br />- Tjugo procent av budgeten är självfinansierad, säger Erik Kiviniemi som inte räknat ut detta procenttal för något annat år än han själv basat för.<br /><br />I februari väntas besked från regeringsrätten angående en begärd omprövning av inbetalad moms. Då hoppas Norrbottensteaterns styrelse få tillbaka pengar, vilket i så fall stärker ekonomin ytterligare. Styrelseledamöterna vittnar också om att dialogen mellan huvudmännen Luleå kommun och Norrbottens läns landsting förbättrats radikalt den senaste tiden, vilket påverkar förhandlingsklimatet gynnsamt. En markant skillnad jämfört med för bara något år sedan, när iskyla rådde.<br /><br /><h3>Hoppas på diskussion</h3>En gemensam nämnare i vårens pjäser tycks vara olika aspekter på resande, med existentiella frågor i centrum. Tove Alsterdal har skrivit en pjäs som handlar om två kvinnor i ett litet samhälle i Norrbotten, den ena rotfast i släktgården och den andra inflyttad stafettlärkare. "Packa packa!" kommer att spelas på bygdegårdar i hela länet och gästspela i Göteborg, Stockholm och Skellefteå.<br /><br />- Den handlar om rötter och rotlöshet, normer, frihet och ansvar. Geografin gör frågorna konkreta, så att publiken kan känna igen sig. Jag hoppas att diskussionen ska fortsätta efter föreställningen, säger Boel Forsell.<br /><br />Angående valet av "En handelsresandes död" säger Erik Kivinemi, som regisserar den, att det är värdefullt att spela klassiker eftersom man då inte behöver fundera på om texten håller.<br /><br />- Då kan våra skådespelare koncentrera sig på annat, för att ytterligare fördjupa kontakten med publiken.<br /><br />Pjäsen handlar om en försäljare i ett samhälle som enbart värderar prestationer och den turnerar till elva orter.<br /><br /><h3>Eldfängd show</h3>Regissören, manusförfattaren och skådespelaren Staffan Westerbergs studentexamen i Festivitetssalen i Luleå 1954, utgör fond i vad han beskriver som ett musikaliskt spektakel om Storgatan. Med körer och storband i ensemblen och svartvita fotografier i scenografin, berättar han minnen och reflektioner, med avstamp i stadsbranden 1887. Attentatet mot Norrskensflammans redaktion och ytterligare en brand är med, liksom de tyska tågen, men också roliga händelser och udda existenser som vill göra sig påminda. Pjäsen turnerar inte, utan spelas stationärt på Stora scenen med möjlighet för publiken att förtära mat och dryck.<br /><br />- Jag tror faktiskt att Jens Nilsson är född till att spela mig som ung här. Själv spelar jag Herr Galen, det vill säga mig själv som så gammal att jag håller på att dö hela tiden, säger Staffan Westerberg.<br /><br />