Språknörd i gott sällskap
Patrik Hadenius, Stockholm, startade tidskriftsuccén Språktidningen för drygt ett år sedan. Han lotsade dem som kom till kulturföreningen Ordmåns första träff för året på en spaning bland ord, bokstäver, ny teknik och engelskans inflytande.
Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen.
Foto: Maria Johansson
I nästa nummer får läsarna veta mer om hur man översätter amerikanska serietidningsljud till svenska. Och i varje nummer finns skrivtips, skrivråd och svar på språkfrågor i samarbete med Språkrådet.
- Tidningen ska inte se ut som om den handlar om språk, utan som om den innehåller roliga saker. Den är ett sätt att hålla svenskan vid liv inom alla möjliga områden, sa Patrik Hadenius med hänvisning till olika läsarundersökningar:
- När jag jobbade på Forskning och Framsteg kom språk näst längst ner på alla listor om vad folk helst ville läsa. Men när vi frågade vilka artiklar de tyckte hade varit intressantast kom de språkvetenskapliga artiklarna högst upp. Språkvetenskap låter smalt och tråkigt, men språkintresset är stort.
Växande intresse
Patrik Hadenius har fem förklaringar till varför intresset för språk växer sig allt större i Sverige. En är "Fredrik-effekten" som han kallar Fredrik Lindströms och andras förmedling av språkglädje i radio, tv och böcker. En annan är invandringen som lett till att 15 procent av befolkningen har ett annat modersmål än svenska och att 170 modersmål finns representerade i Sverige.
- Det betyder att mer än var tionde person på en arbetsplats talar ett annat språk än svenska.
EU är också ett viktigt skäl till varför vi lägger märke till vårt språk i allt högre grad, påpekade Patrik Hadenius:
- Sverige är det land som använder EU:s dyra tolkväsende minst. Fredrik Reinfeldt talar engelska i Bryssel när han borde tala svenska och använda tolk. Ännu värre blir det när han åker till Finland, som har svenska som ett av sina två officiella språk. Då talar Reinfeldt engelska och hans kollega finska, med en tolk som översätter till engelska!
Olika skrivsätt
Att teknikutvecklingen har förändrat vårt språkbeteende radikalt tvivlar ingen på. Enligt Patrik Hadenius lever allt fler yrkesgrupper i ett slags skriftsamhälle och förutom det skriver vi mer än någonsin på vår fritid.
- Vi chattar, sms:ar, mejlar och skriver arbeten. Undersökningar visar att ungdomar är bra på att hålla isär de olika skrivsätten.
Han presenterade engelskans inflytande över svenskan som den femte förklaringen till det ökande språkintresset.
- Inflytandet är så stort att alla märker av det, sa han och höll ett brandtal för svenska språket i olika sammanhang: universitet och högskolor, både när det gäller att skriva avhandlingar och hålla undervisning, schlagerlåtar, möten i stora företag och så vidare.
- Det är klart att vi måste vara superduktiga på engelska. Tyska och arabiska borde vi också bli bättre på. Men vi måste vara ännu duktigare på att prata svenska.
Han beskrev Språktidningen som ett torg för språkspaningar.
-Det är inte bara vetenskapsjournalister och forskare som spanar, utan också allmänheten. Språket bestämmer vi alla över.
Så jobbar vi med nyheter