Spel och show med drag

Dragspelsshow: Lelo Nika, Lars Karlsson och Regis Gizavo.Plats: Krokodil, Piteå, onsdag kväll.Tid: Två timmar med paus.e MUSIK

Piteå2006-10-19 00:00
Karina Sundkvist
Dragspelstrio är inte det första jag skulle välja att lyssna på om jag erbjöds alternativ, om än jag kan gilla när folkmusik, tango, kammarmusik, pop, rock och andra genrer presenteras på det instrument som spelas mest av alla i hela världen. Efter den här kvällen är jag beredd att ompröva min inställning och utnämna dragspel till det coolaste av allt som går att spela musik på, tack vare att Rikskonserter tussat ihop Regis Gizavo från Madagaskar som bor i Frankrike, Lars Karlsson från Göteborg och Lelo Nika från Serbien som nyligen flyttat till Sverige efter att ha varit bosatt i Danmark. Två timmar med denna dragspelstrio är alldeles för lite, tänker jag när jag går för att skriva det här.



De ansågs alla vara musikaliska under som barn och som vuxna tillhör de världseliten på sitt instrument att döma av de tävlingar de vunnit och hur efterfrågade de är. Kanske var det därför de bara fick en dag på sig att sätta ihop ett program inför den landsomfattande turnen "Världen runt på tre dragspel ", trots att de aldrig spelat ihop tidigare.

Det är två veckor sedan och efter Piteå återstår fyra spelningar av totalt 18. Enligt Lars Karlsson, som sköter mellansnacket, har ingen varit den andra lik. Vi tror honom redan i det potpurri som ger en försmak av vad som komma skall. Var och en av de här musikerna är så säkra att de mest hisnande improvisationer och infall tar sig ton utan att någonsin kraschlanda.



Traditionella och nykomponerade svenska folklåtar på något av Lars Karlssons fyra durspel, integreras hur självklart som helst med helt andra musiktraditioner. I Madagaskar är diatoniska dragspel typiska och Règis Gizavo spelar medryckande melodier på sitt samtidigt som han sjunger strofer som skär i hjärtat på ett språk som gjort för just den musiken. Jag visste faktiskt inte att jag gillar musik från Madagaskar förrän nu!

Balkan förknippar jag alltid med romernas sätt att förhålla sig till dans och musik och Lelo Nika infriar alla förväntningar på den punkten - upphöjt till tio. Han spelar på det modernaste dragspel som går att uppbringa, attackerar det med en energi som även är visuellt underhållande, och ger uttömmande exempel på ljud, stämningar och rytmer som finns gömda däri.



Kontrasterna fullbordas i samtliga tänkbara konstellationer med brasiliansk musik, jazzimprovisation till en i grunden melodiös duett som tituleras "Africa" och som har stannat i minnet, medley av olika slag, swing, hysteriska snoalåtar, romantik från en annan världsdel, polskor, polkor och egna kompositioner.

Exempelvis ges musiken en oväntad dimension när Lelo Nika spelar duett med Lars Karlsson på hans magdeburgerspel med 200 år i bälgen. För att inte tala om när första set avslutas med en för turnen nyskriven trio av Lelo Nika. "Havets rytm" kallar han verket, med influenser från Sveriges natur. De tre musikerna smälter ihop till en liten kammarorkester med blåssektion och slagverk, flöjter, stråkar och klaver. Det låter mycket nordiskt.

Att kvällen innehåller så mycket olika slags musik är kanske en invändning för den som gillar någon speciell stilart, men för mig är det ett extra plus eftersom jag tycker att musikernas skicklighet och inställning till sin uppgift håller ihop det hela. Jag har kort sagt blivit drabbad av en saftig kulturkrock som jag sent ska glömma.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!