Festivalens hittills största publik i Kaleidoparken mötte Eric Gadd när han äntrade scenen på fredagseftermiddagen. Alla åldrar hade kommit för att ta del av soulmusik i avskalad tappning.
Många sjöng också med i de klassiska Gadd-låtarna vilket gladde artisten som ålderssmickrade publiken genom att fråga om de lärt sig låtarna av sina föräldrar. En fråga som lockade till många skratt eftersom en majoritet av publiken nog själva spelat och lyssnat på låtar som "Bara himlen ser på", "Do You Believe in Me", "Why Don’t You, Why Don’t I" och "Vi kommer aldrig att förlora"
När Eric Gadd besökte PDOL 2006 stod han på scenen med fullt kompband, den här gången besökte han festivalen med sitt soloprojekt som Chillascenen var som klippt och skuren för. I gräset satt och stod publiken och chillade till soultonerna och Gadds imponerande falsett, det humoristiska och avslappnade mellansnacket fick också många att dra på mungiporna.
Att Gadd med sina 35 år som artist fortfarande har sin publik råder det inga tvivel om. Under spelningen i Kaleidoparken fick han kanske också ett och annat nytt fan.
Annika Hortlund, från Hortlax, hade kommit för att lyssna på Eric Gadd efter att hon tidigare sett honom på tv.
– Nu kommer jag att köpa en skiva, deklarerade hon redan efter halva den timslånga konserten.