Snabba vändningar när auktion hålls

Från den frostbitna kylan in i den av publiken uppvärmda bygdegården. Repliker levereras medan kaffebryggaren puttrar i bakgrunden. Publiken skrattar hjärtligt och ofta. En auktion är i full gång. Stina säljer sin mammas dödsbo och har tagit hjälp av Birger, kvällens utropare. Auktionen tar en spännande vändning när en uppköpare ensam ropar in sak efter sak. Uppköparen presenterar sig som Oskar, chef för produktionsbolaget Strax. Tillsammans med byborna vill han göra byn till en oas för utbrända kändisar. Trots påtryckningar vägrar han uppge vilka kändisar som ska vila ut i bygden.

Utroparen Birger ställer sig tveksam inför att kändisar ska springa omkring i byn, men när han får höra att Sveriges konung är den första gästen åker kameran fram. Historien tar flera snabba vändningar: När kungen kommer och får syn på Birgers kamera åker han snabbt därifrån. Givetvis kommer aldrig kungen. Inte ens när produktionschefen Oskar släpar in kungen i en resväska modell större förstår Birger att han blivit lurad. Produktionsbolaget är i byn för att lura Birger i bästa Dolda kameran-anda. Hela auktionen och Birgers hot om att slå ihjäl kungen med en skyffel är fångat på film. Bakom iden att snärja Birger står Stina som vill ge igen för vad han gjort hennes familj.

I andra akten blir pjäsen starkare när sidokaraktären Kajsa (Stinas lillasyster) vävs in i handlingen. Även om karaktären inte gestaltas i en kropp på scenen är närvaron av hennes sorgliga liv intressant att följa. Kajsas öde rymmer en abort i Polen som följd av en misslyckad kärleksaffär med Birger och inte minst hennes självmord.

Skådespelarna är i sina roller och spelar bra, även om jag tycker att de skriker sig igenom en del repliker ibland. Kroppsspråket är upprörande yvigt och manuset en kaskad av olika genrer. Manuset är alldeles för spretigt för min del. Första akten är en bra upptakt med flera roliga stunder. I andra akten tröttas jag ut av att avslöjandena levereras i klumpform. Det blir bara plumpt och långrandigt när avslöjandena till slut saknar motiv och presenteras som stora aha-upplevelser.

"Du döljer något, sa abborren till metmasken" fortsätter till Ale och Stockbäcken.

Snabba vändningar när auktion hålls

Pjäs: "Du döljer något, sa abborren till metmasken"Plats: Bygdegården i StridholmMedverkande: Mary Stoor, Jonas Granström och Tommy AnderssonRegi: Leif NilssonManus: Mats BerggrenScenografi och kostym: Caroline RomarePublik: FullsattE TEATER