Ruth skriver dagbok om den sista höstterminen på högstadiet. När kompisen dör, får hon perspektiv på att yta inte är det viktigaste. Bokens tema är bra för unga mellan 13 och 17 år ungefär, men jag tycker att den är slarvigt skriven med för många onödiga ord och förutsägbart slut. Till det positiva hör att den förmedlar en fin julkänsla. Miljö- och personbeskrivningarna är bra och de vuxnas bekymmer är invävda i berättelsen. Det är intressant att se hur olika vuxnas och barns tankar beskrivs, men helheten är intetsägande.
