- Det har vi alltid gjort allihopa. Både mamma, pappa och farfar höll på med spån- och näverslöjd under vår uppväxt i Tvärån, så skapandet har alltid följt med oss. Fast under tiden med förvärvsarbete och barn blev det mest stickning och sömnad.
- Vi har provat oss fram med olika saker under åren och peppar alltid varandra, säger Ulla-Britt Forsberg som bor i Holmträsk.
- Allra svårast med utställningen har varit att samla alla på samma gång. Men vi har inte bråkat, bara diskuterat, och varit väldigt strukturerade.
När syskonen pratar om sin utställning framhåller de hela tiden varandras skapande med beundran i rösten. Till exempel Anna-Lena Karlssons ulltavlor som hon gör hemma i Norrfjärden:
- De är filtade, inte tovade. Eftersom de är tredimensionella gör de sig inte på bild, men i verkligheten är de jättefina. Anna-Lena gör också fina prydnadsholkar som inga fåglar vill bo i.
- Så går det till hela tiden.
Ibland samlas vi hemma hos någon, visar något vi lärt oss och ger varandra inspiration.
Själv visar Ulla-Britt Forsberg även stickade vantar. Särla Lindgren, Älvsbyn, visar vad hon syr och väver. Gunvor Lundberg, Älvsbyn, har tagit med skulpturer och teckningar. Lisbeth Broström, Älvsbyn, målar akvareller med naturmotiv hämtade ur fantasin. I en monter är Vistträskbons Margareta Sundmans aster i tenn, skinn och horn inlåsta tillsammans med en annan systers sirliga skulptur av Kreml i luffarsmide.
- Vi skulle egentligen behöva en affär, för det är lätt att tappa gnistan när allt samlas på hög. Man måste antingen ha gott om plats hemma, eller inse att det blir rörigt.
- Det roligaste med att göra något kreativt med händerna är att man glömmer tid och rum medan man håller på. Vi människor kan göra så mycket, om vi bara inte har kravet på oss att vi måste vara bäst i allt vi gör, säger Ulla-Britt Forsberg.