Schyman om heder och mäns makt

Till 22 november visar Piteå museum den uppmärksammade utställningen där hedersrelaterat våld sätts i ett större sammanhang som behandlar etnicitet, kön, religion och sexuell läggning.
Gudrun Schyman, som var den andra inbjudna föreläsaren av tre på temat, började med att skissa hur ordningen för diskriminering ser ut i Sverige. Hon tog även med fysisk och psykisk funktion på listan över olika befolkningsgrupper.
Heder i väst
Sedan fortsatte hon med att argumentera om varför frågor som rör kvinnor inte kan buntas ihop med begreppet mångfald och kom därmed in på vad heder innebär i Sverige och västvärlden.
- Det handlar ju inte om ett minoritets- och majoritetsförhållande, utan kvinnorna är lika många som männen.
- I alla grupper och klasser är kvinnor trots det underst. Vi måste fråga oss varför de verktyg vi har för att lösa demokratifrågor inte fungerar när det gäller skillnader mellan könen.
Statistisk lathund
Gudrun Schyman slog bildligt talat folk i huvudet med Statistiska centralbyråns lathund om jämställdhet, samt andra fakta, forskarrön och erfarenheter. Hon beskrev den rådande maktordningen som en relationskonflikt som båda parter måste göra något åt.
Bland de otäckaste fakta hon radade upp var att globalt har mäns våld mot kvinnor de senaste 20 åren skördat fler liv än de båda världskrigen tillsammans.
- Grunden för våldet är samma överallt, men det tar sig olika uttryck. Det finns patriarkat som begår brott i hederns namn, för att försvara hela idén om rätten att utöva makt på kvinnornas bekostnad, sa Gudrun Schyman.
- Alla män vill inte ha det så här, och det finns kvinnor som vill bevara maktstrukturen. Men vi som har viljan att förändra detta är feminister.
Att vara feminist beskrev Gudrun Schyman som att ha det bästa av alla analysverktyg som finns att tillgå: insikt och kunskap.
- För att förstå heder måste man förstå maktstrukturer i samhället.
Ett par av de män som kommit för att lyssna på föreläsningen passade på att formulera mer subtila än politiska funderingar om icke våldsamma mäns roll under frågestunden.
Men Gudrun Schyman vek inte från det övergripande perspektivet, utan upprepade att om varje individ ska bli fri gäller det att först befria samhället från den rådande maktstrukturen.
Likt en facklig grundkurs i jämställdhet pratade hon om att bilda opinion och se till att arbetsplatsen gör en lönekartläggning till exempel.
Mer sammanhållning
En kvinnlig åhörare föreslog att man varje dag arbetar med sin egen förmåga att upptäcka och slå hål på olika härskartekniker som både män och kvinnor utövar, medan en annan erfaren kvinna efterlyste mer sammanhållning kvinnor emellan.
Efter två timmar slutade kvällen i övertygelsen om att hedersrelaterat våld har med tradition och inlärda mönster att göra, snarare än med religion eller etniskt ursprung - precis som den pågående utställningen också visar.
Välbesökt
Den är, som PT tidigare berättat, producerad av Diskrimineringsbyrån i Uppsala i samarbete med fotografen Elisabeth Ohlson Wallin och visas på Piteå
museum i samarbete med Länsstyrelsen och Röda Korsets byrå mot diskriminering.
Utställningen har varit mycket välbesökt av både skolklasser i kommunen och enskilda sedan den öppnade i början av oktober, enligt museichef Jonas Lundmark. Den avslutande föreläsningen på temat heder och våld hålls 11 november av Röda korset och handlar om diskriminering och mångfald generellt sett.