Lawe Söderholms nya roman ”Honornas hämnd” är en fristående uppföljare till hans tidigare roman ”Sprid ljus över ondskan”. Våldet inom laestadianismen är temat även för hans nya bok, som är en fiktiv skildring av hur barn utsätts för sexövergrepp av predikanter, släkt och andra församlingsmedlemmar. ”Honornas hämnd”, liksom ”Sprid ljus över ondskan”, bygger på verkliga händelser berättade av verkliga människor som låtit Lawe Söderholm ta del av deras historia. I handlingens fokus står två unga flickor, som efter att ha utsatts för systematiska våldtäkter och misshandel tar sin hämnd på församlingens respekterade predikant.
– Jag vill väcka debatt om våldet inom religionen. I Sverige diskuterar vi just nu muslimer kontra svenskar och allt vad det kan vara. Det behöver vi inte göra, detta våld finns överallt. Det berättas om biskopar och präster inom katolska kyrkan som har våldtagit småpojkar, men många har aldrig hört om predikanter som våldtar barn inom vårt närområde här i norr.
Lawe Söderholm poängterar att boken inte ska ses som en generalisering över alla laestadianer, men säger att det finns en kultur där offer misstros och där församlingen blir en maktfaktor som sluter sina egna led. Under tiden han spenderat i Finland har fler berättelser kommit fram som berättar om pedofili och barnmisshandel i olika församlingar, berättelser där offren skuffats undan och inte blivit trodda.
– Jag har själv rötter inom laestadianismen. De flesta är fina, goda människor. Men grupptrycket gör att dessa saker sopas under mattan. 45 procent i kommunen detta gäller är laestadianer. De har blivit en maktfaktor, även politiskt.
– När jag släppte ”Sprid ljus över ondskan” skulle tidningen skriva en artikel om den, men de blev hotade av laestadianerna och publicerade inte artikeln av rädsla för att förlora prenumeranter. Den lokala bokhandeln vågade inte sälja boken.
– Även om det kan svida ekonomiskt måste vi värna om det fria ordet. Det är det som skiljer en demokrati från en diktatur.
Mäns våld mot kvinnor är ett ämne författaren skildrat flera gånger. Lawe Söderholm har nyss fyllt 80 år, och under sina många resor över hela världen står det klart för honom att denna våldskultur finns överallt.
– Jag har rest i över 60 länder, jag har hört och sett mycket. Mäns våld mot kvinnor finns inte bara i Sverige, och det är inte bara muslimer eller någon annan enskild grupp som står för detta våld. Det finns överallt i samhället, och i alla samhällsskikt. Mäns våld mot kvinnor är accepterat i samhället.
– Jag är man, och jag kan skriva. Jag vet vad som hänt i dessa fall som jag skriver om. Då är det min skyldighet att skriva det.
Lawe Söderholm rör mycket på sig. Vintrarna spenderar han numera i Teneriffa, och resten av året rör han sig mellan Jakobstad i Finland, huset i Vidsel och husvagnen på Västra kajen i Piteå. Närheten till Finland återspeglas både i den stora mängd tid han spenderar där och i hans smak vad gäller berättande och litterär stil.
– Mina idealförfattare kommer från Finland. De skriver väldigt kortfattad och går rakt på sak. Det är något jag gillar. Jag är väldigt intresserad av den finska mentaliteten.
Han har skrivit nio böcker under åren, fyra av dem tillsammans med hustrun, som gick bort för nio år sedan. Sedan dess har det blivit fem böcker i eget namn, och nu står han i begrepp att skriva en tredje och avslutande bok om laestadianerna, men då i ljusare tongångar.
– Jag har haft tanken från början att detta ska bli en trilogi. Men då vill jag skildra hur framtiden blev för flickorna i ”Honornas hämnd”. Det är mera ljust, det kommer inte att handla om det laestadianska våldet, säger han.