FOLK. "Det är en kvinnlig singer/songwriter", förklarar redaktör Sandlund, när han ringer och meddelar att jag ska recensera, den för mig okända, Sera Cahoone. Nej, inte ännu en ensam kvinna med gitarr, tänker jag och har inte speciellt höga förväntningar på skivan. Men ack, vad trevligt det är att ha fel ibland. "Only as the day is long" visar sig nämligen vara en riktigt välljudande platta. Musikaliskt rör sig Cahoone i gränslandet mellan folk och country. Det är suggestiv och innerlig tonkonst, akustiskt färgad, som för tankarna till en storhet som Gillian Welch. Och det kära vänner är ett gott betyg. Precis som sin etablerade kollega har hon en god känsla för melodier och en förmåga att få det hela att gunga skönt. Att hon sen inte har samma gudomliga röst som Welch, det är enbart mänskligt.
