Hela två decennier ägnade den ofta så snabbproducerande Bach åt att färdigställa mässan i h-moll, som är som en slags självbiografi över hans musikaliska skapande under ett kvarts sekel. Nu framförs verket av 33 sångare och 26 instrumentalister från Sverige, Norge, Danmark och Finland, under Erik Westbergs ledning. Det är han som tagit initiativ till att detta högt rankade musikstycke för första gången framförs i Piteå.
I går repeterade de fyra solisterna tillsammans med organisten Emmy Algefors inför mötet med körerna Vocal Art från Bodö och Erik Westbergs Vokalensemble, samt Svenska Barockorkestern från länsmusiken i Västmanland.
Rätta rösterna
Solisterna är i likhet med organisten och de ävriga instrumentalisterna i orkestern specialiserade på tidig musik. De har alla sjungit h-mollmässan tidigare, både som solister och körsångare. Ingen av dem tvekade när Erik Westberg ringde. Han har valt dem med omsorg:
– Jag har hört dem förut och tycker om ljudbilden och deras sätt att musicera. Jag tänkte också på att rösterna ska passa ihop så att de blir en fin ensemble.
–Men de nio sångarna i Vocal Art har jag aldrig hört, de kommer i kväll, säger han och menar alltså onsdag kväll.
Eftersom de flesta av de norska vokalisterna kommer från en solistskola i Oslo är han ändå inte speciellt orolig.
– Även de som är från Bodö är begåvade sångare, så jag förlitar mig på det.
– Om de sjungit h-mollmässan förut vet jag inte. De har fått alla tempi och fraseringar så jag är ändå inte orolig.
– De har fått ett bidrag av norska staten som de inte använt fullt ut, så jag föreslog att de skulle hoppa på det här, säger han.
Piteådebut
Sopranen Ingela Bohlin, som tog examen från Operahögskolan i Stockholm 2002 och debuterade vid Chicago Opera Theater samma år, har flera gånger sjungit h-mollmässan ihop med tenoren Johan Christensson.
Den till Stockholm utflyttade Lulebon kan till operarollerna i större sammanhang lägga flera för Piteå kammaropera. I vinter väntar Norrlandsoperan.
För Ingela Bohlin är det här första besöket i Piteå.
–Utom för den vackra musikens skull tackade jag ja till det här uppdraget för att jag hört mycket gott om Erik Westberg och hans Vokalensemble och om Piteå, säger Ingela Bohlin.
Bekvämt med barock
För mezzosopranen/alten Anna Zander är omgivningarna bekanta. Hon har återkommit till Piteå flera gånger sedan studierna vid musikhögskolan 1996-2000, bland annat för uppdrag i Piteå kyrkopera.
– Under åren som jag studerade här upptäckte jag att mitt instrument, rösten, känns bekväm i barockmusiken.
–Det är ju extra roligt att sjunga om det känns enkelt. Fast Bach är svår, man hinner knappt andas för att det händer så mycket i musiken, säger hon.
Anna Zanders europeiska genombrott kom 2004 när hon vann första pris i en solisttävling i tidig musik som arrangerades i Österrike.
Det var efter att hon avslutat fortsatta studier i Stockholm för en annan Pitekändis – sopranen och sångpedagogen Susanne Rydén som också är barockspecialist.
Johan Christensson hörde barockmusik för första gången när han var 10-11 år, på kyrkorgeln i sin förra hemstad Gammelstad, där han växte upp.
– Jag gillade musiken från första stund. Sedan köpte farsan en skiva med Brandenburgkonserten, då blev jag helt såld och gick ofta till kyrkan.
– Det är mycket dans i barockmusik, den är kroppslig, förklarar han sin passion.
Ingela Bohlin påminner om att alla solistiska röster inte passar för sådan musik:
– Det kan bli för tung ljudbild eller för tungt fraserat. Barocken ska vara lättare, många av oss har sjungit i kör och därför går det bra, säger hon.
Rytmik för en bas
Jakob Bloch Jespersens basbaryton kompletterar kvartetten. Sedan han utexaminerades från Operahögskolan i Royal Danish Theatre 2007, har han vid sidan av operarollerna gett flera konserter med barockmusik i Europa. Bachs ”Mässa i h-moll” har han sjungit många gånger, både alla körsatser och solistpartierna. I år förärades han för övrigt de danska musikkritikernas pris, Music Critics Award.
– Att jag fastnat för tidig musik har med det rytmiska mönstret att göra och att baslinjen för musiken framåt. Självklart också att den passar mitt röstläge, säger han.
Reptid en lyxvara
Emmy Algefors som ska spela kistorgel under konserten, spelade fiol som barn och har alltid sjungit i kör.
– Min stora favorit var Telemann, när han stod på repertoaren var det kalas. Jag lyssnade mycket på Bach också när jag var liten och tyckte att det slog både Carola och Herreys, säger hon.
I dag möter hon och de övriga i Svenska Barockorkestern för första gången körer och solister samtidigt, för att repetera tillsammans.
– Vi har faktiskt haft ovanligt mycket tid för repetitioner.
– Det är lyxigt att få träffas så här i lugn och ro några dagar innan konserten, det är vanligare att det är repetitioner klockan ett samma dag som konserten är på kvällen, säger Emmy Algefors.
Hon får medhåll när hon tillägger att hon därför är mycket tacksam mot Erik Westberg och producenterna i Piteå, som lyckats få fram pengar till ett gediget arbete:
– Annars blir det bara fabriksverksamhet. Man hinner inte finputsa utan får enbart lita till sin egen erfarenhet.
Konserten spelas in och visas i direktsändning på dlaplay.se. På lördag ges konserten även i Uleåborgs domkyrka.