JAZZPOP. På pappret lät det helt fantastiskt - en av mina kvinnliga favoritartister, Shelby Lynne, tolkar den Brittiska popikonen Dusty Springfield. Men det blev inte mer än en pappersprodukt. Visst, Lynne, ska ha erkännande för att hon inte kopierat rakt av utan satsar på egna tolkningar. Och sången är som vanligt utmärkt. Problemet är dock av ett annat slag. Det här berör mig inte. Den jazziga produktionen är steril och kall och framförandet är svalt och saknar den passion och glöd som präglade Springfield. Endast vid ett tillfälle hettar det till. Det är när Lynne lämnar coctailpartyt för ett besök i träsket hos "Willie and Laura Mae Jones". I övrigt är "Just a little lovin" en ganska tråkig tillställning, som inte når upp till några höga höjder.
