Lasarettsbranden, labyrinterna, lokaltidningen, mentalvården, historiska platser och personligheter, tecknar en del av Pitebygdens historia i Piteå museums årsbok 2015.
Ulrica Andersson, ledare för Regnbågsteatern, inleder med hur några ungdomar därifrån tillsammans med henne skapade föreställningen ”Jag finns fortfarande kvar”. Den spelades 2013-2014 och gestaltade lasarettsbranden 1858.
Ulrica Andersson skriver om sina efterforskningar för att kunna färdigställa manuset. Det levandegör några av dem som arbetade eller vårdades på lasarettet vid denna tid. En av patienterna dog i branden.
Läge för labyrinter
Konstnären Sture Berglund, som i årtionden dokumenterat det bottniska landskapets föränderlighet, skriver i nästa kapitel om labyrinterna längs Bottenvikens kust.
Han konstaterar att de återfinns på platser som han kallar ”magiska lägen”. Till texten hör planritningar av labyrinten på Orrskär, samt färgfotografier.
Sture Berglund förklarar varför han själv är fascinerad av labyrinterna i kulturlandskapet och ger exempel på hur de inspirerat honom konstnärligt.
Museets programsamordnare Morgan Stenberg har skrivit en humoristisk Pitevisa till Evert Taubes melodi ”Fritiof i Arkadien”.
Han förklarar till att börja med hur idén uppstod och tillägger sedan att han försökt akta sig för både superlativer och nidbilder i försöken att hitta Pitebornas särdrag.
Ann-Sofie Bäckström, som studerar statsvetenskap, berättar om sin morfars moster Emma från Rosfors.
Hon var fem år när hon såldes på auktion, men hon fick ett långt liv och var Piteås äldsta invånare när hon dog 98 år gammal.
”Etthundra år av opi- nionsbildning” är rubriken på Jan Lundquists text med tillhörande foton om jubilaren Piteå-Tidningen. Där finns bland mycket annat ett citat av grundaren Salomon Salomonsson, publicerat i PTs föregångare Norrbottens Posten 1903.
Det är en utskällning riktad mot konkurrenten Norrbottens Allehandas redaktör. Svadan osar värre än när pappersfabriken tappat kontrollen över sina utsläpp.
Här saknas både stil och reson. Citatet inleds med ”Förste bästa fåfänga och tölpaktiga finnkoling” och slutar med ett rasistiskt angrepp på en hel befolkning. (Men tack ”Salle” för att du startade PT).
Fotografierna talar
Rolf Gustav Johansson, universitetslektor i historia, har skrivit om arbetsterapi och familjevård vid Furunäsets mentalsjukhus. Han kopplar sitt ämne till Upplysningen på 1700-talet och slutar med en förklaring till varför familjevården vid Furunäset lades ner.
I årsboken finns också en lustig Piteåskildring av holländaren Marcellus Emants, som besökte Sverige 1875.
Åke Berggren har tillsammans med Ingegerd Westerlund sammanställt bokserien ”Bevarade ögonblick” med gamla och nya fotografier från de senaste 150 åren i Piteås historia. Han har även skrivit en text i årsboken, under rubriken ”Piteå mekaniska verkstads aktiebolag och konkurserna på 1880-talet”.
Enligt förordet i den tredje boken i serien ”Bevarade ögonblick” återstår en fjärde del innan urvalet av fotografier anses komplett. Det framgår också att utgivningen av de två första delarna inspirerat privatpersoner att delge museet sina bilder. ”Ny kunskap om miljöer, byggnader och händelser har också kommit fram med dessa fotografier” skriver Ingegerd Westerlund och Åke Berggren.
De låter bilderna tala – texterna är informativa utan att vara för långa, trots den stora mängd skriftligt material de arbetat med.