Nya vinterverk och Vivaldi

Kring världens mest omtyckta vintermusik - "Vintern" ur Vivaldis "De fyra årstiderna" - har Norrbotten Neo byggt ett program med kopplingar till den årstid vi nu befinner oss i. Nästa helg åker Neo till Nordlysfestivalen i Tromsö för att spela de vintriga verken, men först får Piteåpubliken lyssna.

PITEÅ2011-01-22 06:00

Redan för ett år sedan började musikerna i Norrbotten Neo att skissa på ett vinterprogram. Det ska presenteras vid den stora Nordlysfestivalen i Norge, som pågår i en vecka.

Neo är inbokade för en konsert, men tänker stanna över helgen. Innan dess blir det konsert i Piteå onsdag kväll, så att hemmapubliken också kan ta del av programmet som kretsar kring vintersatsen av Vivaldi (1678-1741).

- När vi började planera ett program som bildligt, filosofiskt och innehållsligt knyter an till ett vintertema, visste vi inte att årets vinter skulle bli så här kall och snöig. Att göra konserten nu känns som att sätta sig i en terapisoffa, säger konstnärlige ledaren Petter Sundkvist som hoppas att publiken ska känna likadant.

Nytolkning
"Vintern" spelas i mitten av konsertprogrammet. Det blir en ovanlig version där den berömda stråksatsen uttolkas av alla instrumentalister i ensemblen, med violinisten Christian Svarfvar som solist. Neos högst egna tolkning med andra ord.

Men konsertens huvudnummer är inledningen, med fransmannen Tristan Murails "Winter fragments". Denne kompositör är född 1947 och studerade för bland andra Olivier Messiaen på Paris konservatorium.

Tristan Murails är sedan 1997 verksam i New York som professor vid Columbia universitet, och det är hans nuvarande hemstad stycket relaterar till.

Avancerad teknik
Han skrev det år 2000 och det innehåller både video- och ljudteknik, förutom de akustiska instrumenten. Därmed har inte minst ljudteknikern Oscar Lovnér och Neos slagverkare Daniel Saur stort ansvar för resultatet.

- Vi har sex mikrofoner som spjälkar upp ett metalliskt ljud från ensemblen. Daniel spelar på en midimarimba som han triggar igång video- och ljudfilerna med.

- Varje ton startar olika processer, som blandas med det vi spelar, beskriver klarinettisten Robert Ek.

Han tillägger att Daniel Saur själv valde att lösa uppgiften med midimarimba istället för med keyboard.

- Musiken består av 31 segment som går in i varandra och Daniel kontrollerar dem alla.

-Han som har gjort videon heter förresten Hervé Bailly-Basin, säger Robert Ek som verkar ha stenkoll på alla tekniska detaljer.

Den yngste av tonsättarna som ingår i det aktuella programmet heter Jesper Nordin, född 1971. Hans orkester- och kammarmusik spelas flitigt av de främsta ensemblerna för nutida musik i världen.

Glittriga ytor
Stycket som han skrev för en fransk ensemble 2008 heter "Surfaces scintillantes".

- Det handlar om olika slags ytor, hur de glittrar, reflekterar och vibrerar, som det vi ser under vintern här. Hans musik har ofta lite folkloristiska inslag också, säger flöjtisten Sara Hammarström.

- Ja, man kan väl säga att stycket har en själslig anknytning till vintertemat, säger Petter Sundkvist.

En tonsättare som Neo samarbetat mycket med, är Henrik Strindberg, född 1954. Han är en av de båda lärare på Gotlands tonsättarskola som haft intensivt utbyte med Piteå.

Filosofisk tidlöshet
"Cut selections. Time Freezes" från 2005, på svenska ungefär "Bryta snitt. Tiden fryser", spelades först av en nordamerikansk ensemble i Museum of Modern Arts skulpturträdgård i New York.

Verket är tillägnat pianisten Staffan Scheja, skriver Henrik Strindberg på sin hemsida.

- Ett av de mer filosofiska vinterverken i programmet. Att lyssna känns som att musiken fryser och blir tidlös, säger Petter Sundkvist.

Henrik Strindberg är för övrigt samma person som 2008 återförenades med originalmedlemmarna i proggbandet Ragnarök och efter 30 år spelade in en ny skiva på initiativ av en venezuelan som bor i Schweiz.

Uruppförande i Kiruna
Sist i programmet presenteras "Light Winter Light". Anders Hultqvist, född i Stockholm 1955 och uppvuxen i Kiruna, skrev det ljusa vinterstycket direkt för Norrbotten Neo 2007, på beställning av Linné-jubiléet.

- Tekniken som han använt i komponerandet bygger på matematiska formler. Det kanske inte har någon betydelse för den som lyssnar på musiken, men det är fascinerande att veta.

-Kaosforskningen visar ju att enkla system kan få oanade effekter på sikt, säger Robert Ek.

- Man känner att det finns stimulerande struktur och tankebanor i verket. Det här är tredje gången vi tar upp det sedan uruppförandet i Kirunas stadshus, säger Petter Sundkvist.

Kuriosa i sammanhanget är att tonsättarens pappa, rymdforskaren Bengt Hultqvist, tog initiativet till grundandet av rymdstationen Esrange i Kiruna.

Anders Hultqvist bor sedan länge i Göteborg. Han är bland annat verksam som utbildningsledare för kompositionsutbildningen och masterutbildningen vid Högskolan för scen och musik.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!