Mytomani och rättsröta präglade spiondomarna
Det var en mix av mytomani och rättsröta som 1952 ledde till att Fritjof Enbom dömdes till livstids straffarbete för grovt spioneri. Det menar journalisten Tomas Bresky från Luleå.
"Fritjof Enbom var aldrig någon spion. Han var snarare en väl utvecklad mytoman, en tämligen misslyckad figur som förlorat fotfästet i privat- och arbetslivet. Tyvärr drog han med sig en rad oskyldiga offer i den spionhärva som levde sitt eget liv, mera tack vare dåtidens anda än bindande bevis", hävdade journalisten Tomas Bresky under ett föredrag på Krokodil i Piteå.
Foto: Jens Ökvist
Bresky har ägnat spionaffären mångårig forskning och fördjupning:
- Fritjof Enbom var aldrig någon spion. Snarare en skrävlare, lögnhals och mytoman, fälld av dåtidens kalla kriget-anda, mediernas missgrepp och ett på många sätt maktfullkomligt rättsmaskineri.
Blöt middag
Bresky höll ett drygt timslångt föredrag baserat på sin egen bok, "Kodnamn: Mikael", som landade på bokdiskarna hösten 2008.
- Mikael, det var det kodnamn som Enbom påstod sig ha använt i sina kontakter med underrättelsefolk från dåvarande Sovjetunionen.
Det var 1952, sju år efter andra världskrigets slut, i en tid präglad av kommunistskräck, som svenskt rättsväsende fick tips om vad
Fritjof Enbom yppat i samband med en blöt middagsbjudning.
Fantasivärld
Under nämnda middag hade den före detta journalisten från tidningen Norrskensflamman avslöjat att han samlat och överlämnat hemliga militära uppgifter om försvaret i övre Norrland till mottagare österut.
- Han var en duktig berättare, med skenande fantasi. Läkare som synat fallet flera år senare har klassificerat Enbom som typisk mytoman, förklarade Tomas Bresky.
Under förhören med säkerhetstjänsten utvecklade Fritjof Enbom berättelsen om sina kontakter med ryssarna, den spionliga "grupp Norr" som han personligen ledde. Han namngav även en rad svenska medhjälpare.
Häxjakt
Allt resulterade i en veritabel häxjakt på spionmedlemmar. Ett 50-tal personer togs in till förhör, tolv anhölls varav sex fälldes.
Hugo Gjersvold, utpekad partner, dömdes liksom Enbom till livstids straffarbete medan övriga fick långa fängelsestraff.
Tomas Breskys intresse för Enboms-affären väcktes redan 1983 då han träffade Fingal Larsson (sedermera Lennerlid), en av de dömda.
- Genom åren har jag mött flera av de dömda, som nu alla är döda, och även deras barn, samt en lång rad personer med insyn i spionaffären.
Breskys dom är hård:
- I dag skulle ingen av dem ha fällts. Detta är en rättskandal av oanade mått. Det var den tidens anda och inte bevisen som fällde och märkte så många oskyldiga och deras familjer för livet, menade journalisten Tomas Bresky.
FAKTA Fritjof Enbom
Fritjof Enbom föddes 1918 i Överluleå.
Den 31 juli 1952 dömdes han av rådhusrätten i Stockholm till livstids straffarbete för grovt spioneri.
Enligt utredningen hade Enbom samlat material om försvarsanläggningar i norra Sverige, till exempel Bodens fästning, och förmedlat informationen till Sovjetunionen.
Efter att Enbom avtjänat sitt straff levde han tillbakadraget och gjorde inga intervjuer. Han avled 1974, 56 år gammal.
Den 31 juli 1952 dömdes han av rådhusrätten i Stockholm till livstids straffarbete för grovt spioneri.
Enligt utredningen hade Enbom samlat material om försvarsanläggningar i norra Sverige, till exempel Bodens fästning, och förmedlat informationen till Sovjetunionen.
Efter att Enbom avtjänat sitt straff levde han tillbakadraget och gjorde inga intervjuer. Han avled 1974, 56 år gammal.
Så jobbar vi med nyheter