Möte mellan öst och väst
Konsert: Kvällskonsert med Makedoniska kammarorkesternPlats: Hortlax kyrka, torsdag kvällSolist: Ljubisha Kirovski, violinDirigent: Le Fi FiProgram: Mozart, Mendelssohn, Britten, Prokopiev, Nikolovski och BrandjolicaPublik: Knappt 200 personerE Konsert
Det är lillasystern, kammarorkestern, som nu hittat hit tack vare Rikskonserters projekt "Musical Links 2005-2007". Men det är inte första gången Festspelen får makedonskt besök - undertecknad minns med glädje en svettig och frenetiskt fotstampande kväll med Pizzicato Orkestar i Arvidsjaur 2004. Fullt så svettigt och frenetiskt blev det dock inte i Hortlax kyrka, även om det är ganska bra tryck i den tjugo personer starka stråkorkestern, med en ung besättning för att vara landets äldsta orkester. Och det passar ju bra med kvällens röda tråd - ungdomlighet.
"Divertimento i D-dur" är lättlyssnat av en sextonårig Mozart. Med andra ord en bra uppvärmning för orkester och publik innan fyrverkeriet sprakar iväg i form av violinisten Ljubisha Kirovski, som låter som bäst när han får spela ut i den vackra andantesatsen. Och i kväll får Mozart finna sig brädad i ungdomsligan. "Konsert för violin och stråkar i D-moll" skrevs nämligen av en trettonårig, pubertetsfjunig Felix Mendelssohn och den är dessutom mer mogen och dramatisk. Men kvällens segrare är Benjamin Britten, vars "Simple symphony" bygger på melodier han komponerade innan han ens var tonåring. Det hörs, men inte nödvändigtvis på ett dåligt sätt och vi kanske kan kalla det konstmusikens svar på tuggummipop à la Amy Diamond. Andra satsen, "Playful Pizzicato", sticker ut mest, med just så mycket pizzande att man får blåsor på fingertopparna bara av att lyssna på det.
Akustiken i kyrkan passar utmärkt till stråkar och orkestern låter samlad och tät. En härlig ljudupplevelse. Okej, det är lite småslarvigt spel i någon stämma emellanåt, men inte så det stör, och i pausen får jag höra att delar av orkestern inte sovit så bra. "Solen är ju uppe hela natten så det går inte." Orkesterns ständige dirigent Le Fi Fi, med rötterna i Vietnam, tar inte ut svängarna i onödan och samarbetet med orkestern verkar väldigt lugnt och harmoniskt. Förresten, om någon stött på en dirigent med ett mer spännande namn - hör av er! Jag är nyfiken.
Det är också spännande med kompositörer man hör för allra första gången. Extra kul är det när det visar sig att musiken är så här bra. Den banbrytande tonsättaren Vlastimir Nikolovskis "Äldre danser" blandar öst och väst och Ljubomir Brandjolicas filmiska och havsdoftande "Medelhavssvit" för också den nationella musikkulturen framåt på ett spännande sätt. Numera är Makedonien ett självständigt land och i onsdags var det parlamentsval. Efter en smutsig kampanj verkar det ändå ha gått lugnt till. Lyckligtvis, för den nationella identiteten är fortfarande skör. Men tänk vad en orkester kan betyda för ett land. Och vad ett land kan betyda för en orkester.
Så jobbar vi med nyheter