Morgondagens musik ska ljuda i Piteå

Åtta orgelbyggare har bjudits in och ytterligare några har hört av sig självmant, för att lägga anbud på arbetet med det instrument som planerats i Studio Acusticum redan på ritningsstadiet. Visionen är en vidareutveckling av det traditionella hantverket med helt ny teknologi - en världshändelse. Om knappt en månad går anbudstiden för 30-miljonersprojektet ut.

Höga krav
För att orgeln i Acusticum ska bli speciell, krävs inte bara kunskaper om hantverksmetoder, material och metallurgiska processer. Innovationer måste till. Sedan fattas bara finansieringen. Enligt projektbeskrivningen finns orglar i spanska Teneriffa, samt Sinzig och Köln i Tyskland, som kan inspirera framtidens orgelbyggen.
- Jag har många idéer som jag burit på i 20 års tid, om hur ny informationsteknik kan kombineras med det gamla hantverket för att vidareutveckla instrumentet, säger Hans-Ola Ericsson och radar upp en lång rad möjligheter som öppnar sig när det väl tilltagna hålet i väggen fylls.
Kulturell identitet
Han sitter precis framför det och förklarar att han är övertygad om att den enastående akustiken i konsertsalen inte alls kommer att påverkas av orgelbygget, under förutsättning att den som får uppdraget är medveten om salens akustiska egenskaper.
Han påpekar att det nedfällbara taket är "optimalt multifunktionellt" och berömmer akustikern Lennart Tunemalm, samt kollegorna vid Institutionen för musik och medier (MME) i Piteå för projektarbetet: universitetslektor Jan Berg, Petter Sundkvist som är professor i musikalisk gestaltning, och producenten och universitetsadjunkten Roger Norén.
- I det högsta läget är det 2,8 sekunders efterklang. Jag vet ingen konsertsal i världen som har en lika övertygande efterklang, utom möjligen konserthuset i Wien. Alltihop handlar om att den här salen är sagolik, de som jobbat med akustiken ska ha en stor eloge.
Hans-Ola Ericsson uppskattar att ett tiotal orgelbyggare i världen skulle kunna komma med något förslag som är värt att satsa på. För honom och de andra i arbetsgruppen är det också viktigt att instrumentets kulturella identitet tar hänsyn till dess placering i norra Sverige och Acusticum.
- Den anbudsgivare som ger det mest visionära förslaget utifrån de givna förutsättningarna antas. Allt är öppet för tolkningar, men de måste komma inifrån, med engagemang, säger Hans-Ola Ericsson.
Användbart instrument
Hans eget engagemang är det inget fel på. Efter ett tillbakablickande och restaurerande tidevarv inom konst, arkitektur och musik, är det dags att ta vara på det kulturella arvet genom att komma med något nytt, anser han.
Kärnan i den nya orgelns repertoarmöjligheter ska utgöras av såväl Bach och den symfoniska litteraturen som morgondagens musik.
- Den nya orgeln kan faktiskt bli Piteås megafon ut i kulturvärlden samtidigt som den kan användas lokalt till mycket. Vi kan sända konserter och ge mästarkurser över internet, vi kan anordna borgerliga vigslar med orgelmusik, eller kyrkliga och partipolitiska möten.
- Salen behöver aldrig stå tom och vi kan fylla den med välljud när som helst, inte minst vid visningar i huset, säger Hans-Ola Eriksson.
Han är medveten om att orgelmusik inte är den bredaste av kuturyttringar, men framhåller att en smal kultur kan få publik i ett globalt perspektiv med den teknik som finns i dag:
- Globalt är här, i Piteå. Men man måste tänka stort, ska vi sända konserter måste vi till exempel ha en betydligt mer avancerad belysning i salen.
Luleå tekniska universitet har en arbetsgrupp vid MME i Piteå, som ägnar sig åt orgelprojektet tillsammans med en internationell expertgrupp. Projektet leds av Hans-Ola Ericsson.
Finansieringen oklar
För drygt ett halvår sedan besökte representanter för Sveriges största privata stiftelse, Kempe- stiftelsen, Acusticum.
- Då passade jag på att presentera orgelprojektet och jag tror att de blev gripna av det. När man själv brinner för något är det lätt att entusiasmera andra. Jag tvivlar inte på att det ordnar sig med finansieringen, säger Hans-Ola Ericsson.
Kempestiftelsen har tidigare pekats ut som huvudfinansiär, men det var att dra förhastade slutsatser, enligt dess ordförande Carl Kempe:
- Jag fick en presentation av orgelprojektet vid ett besök på musikhögskolan i mars i år. Vi har avsatt 150 000 kr till förprojektering, men det finns inte något beslut om finansiering, utan vi avvaktar resultatet av förprojekteringen och har ärendet uppe för beslut vid vårt sammanträde i november.
Gripande vision
Carl Kempe blev mycket riktigt gripen av visionerna om orgeln.
- Genom anslaget till förprojektering har vi emellertid givit en signal om att projektet tilltalar oss eftersom det sätter Musikhögskolan i Piteå på världskartan.
- Vår tro på projektet är naturligtvis i hög grad kopplat till just Hans-Ola Ericssons engagemang. Men det vore fel av mig att uttala mig om något som inte är beslutat, säger han.
Invigningen av orgeln är planerad till 1 april 2012.

För att orgeln i Acusticum ska bli speciell, krävs inte bara kunskaper om hantverksmetoder, material och metallurgiska processer. Innovationer måste till. Sedan fattas bara finansieringen. Enligt projektbeskrivningen finns orglar i spanska Teneriffa, samt Sinzig och Köln i Tyskland, som kan inspirera framtidens orgelbyggen.- Jag har många idéer som jag burit på i 20 års tid, om hur ny informationsteknik kan kombineras med det gamla hantverket för att vidareutveckla instrumentet, säger Hans-Ola Ericsson och radar upp en lång rad möjligheter som öppnar sig när det väl tilltagna hålet i väggen fylls.Han sitter precis framför det och förklarar att han är övertygad om att den enastående akustiken i konsertsalen inte alls kommer att påverkas av orgelbygget, under förutsättning att den som får uppdraget är medveten om salens akustiska egenskaper. Han påpekar att det nedfällbara taket är "optimalt multifunktionellt" och berömmer akustikern Lennart Tunemalm, samt kollegorna vid Institutionen för musik och medier (MME) i Piteå för projektarbetet: universitetslektor Jan Berg, Petter Sundkvist som är professor i musikalisk gestaltning, och producenten och universitetsadjunkten Roger Norén.- I det högsta läget är det 2,8 sekunders efterklang. Jag vet ingen konsertsal i världen som har en lika övertygande efterklang, utom möjligen konserthuset i Wien. Alltihop handlar om att den här salen är sagolik, de som jobbat med akustiken ska ha en stor eloge.Hans-Ola Ericsson uppskattar att ett tiotal orgelbyggare i världen skulle kunna komma med något förslag som är värt att satsa på. För honom och de andra i arbetsgruppen är det också viktigt att instrumentets kulturella identitet tar hänsyn till dess placering i norra Sverige och Acusticum.- Den anbudsgivare som ger det mest visionära förslaget utifrån de givna förutsättningarna antas. Allt är öppet för tolkningar, men de måste komma inifrån, med engagemang, säger Hans-Ola Ericsson.Hans eget engagemang är det inget fel på. Efter ett tillbakablickande och restaurerande tidevarv inom konst, arkitektur och musik, är det dags att ta vara på det kulturella arvet genom att komma med något nytt, anser han. Kärnan i den nya orgelns repertoarmöjligheter ska utgöras av såväl Bach och den symfoniska litteraturen som morgondagens musik.- Den nya orgeln kan faktiskt bli Piteås megafon ut i kulturvärlden samtidigt som den kan användas lokalt till mycket. Vi kan sända konserter och ge mästarkurser över internet, vi kan anordna borgerliga vigslar med orgelmusik, eller kyrkliga och partipolitiska möten. - Salen behöver aldrig stå tom och vi kan fylla den med välljud när som helst, inte minst vid visningar i huset, säger Hans-Ola Eriksson.Han är medveten om att orgelmusik inte är den bredaste av kuturyttringar, men framhåller att en smal kultur kan få publik i ett globalt perspektiv med den teknik som finns i dag:- Globalt är här, i Piteå. Men man måste tänka stort, ska vi sända konserter måste vi till exempel ha en betydligt mer avancerad belysning i salen.Luleå tekniska universitet har en arbetsgrupp vid MME i Piteå, som ägnar sig åt orgelprojektet tillsammans med en internationell expertgrupp. Projektet leds av Hans-Ola Ericsson.För drygt ett halvår sedan besökte representanter för Sveriges största privata stiftelse, Kempe- stiftelsen, Acusticum.- Då passade jag på att presentera orgelprojektet och jag tror att de blev gripna av det. När man själv brinner för något är det lätt att entusiasmera andra. Jag tvivlar inte på att det ordnar sig med finansieringen, säger Hans-Ola Ericsson.Kempestiftelsen har tidigare pekats ut som huvudfinansiär, men det var att dra förhastade slutsatser, enligt dess ordförande Carl Kempe:- Jag fick en presentation av orgelprojektet vid ett besök på musikhögskolan i mars i år. Vi har avsatt 150 000 kr till förprojektering, men det finns inte något beslut om finansiering, utan vi avvaktar resultatet av förprojekteringen och har ärendet uppe för beslut vid vårt sammanträde i november.Carl Kempe blev mycket riktigt gripen av visionerna om orgeln.- Genom anslaget till förprojektering har vi emellertid givit en signal om att projektet tilltalar oss eftersom det sätter Musikhögskolan i Piteå på världskartan. - Vår tro på projektet är naturligtvis i hög grad kopplat till just Hans-Ola Ericssons engagemang. Men det vore fel av mig att uttala mig om något som inte är beslutat, säger han.Invigningen av orgeln är planerad till 1 april 2012.