Meja på välbekant mark

Vårvintern 1996. Undertecknad sitter på Sony musics Sverigekontor och skickar som praktikant ut recensionsplattor. En av artisterna som lanseras heter Meja. Snart ska hon vara en angelägenhet i Japan och ett Sverige i hypnos ska kollektivt rabbla "It’s all ’bout the dum-dum-du-du-dum-dum". Nu sitter hon avslappnad i foajén på Piteå Stadshotell, läppjar på mineralvatten och laddar inför dagens (läs: i dag) vernissage med den egna acrylkonsten i Piteå-Tidningens foajé.
Liten "djävul"
Meja Beckman kommer från en kreativ familj där mamman är konstnär och pappan skriver egna sånger och spelar gitarr.
- Jag har alltid varit en teaterapa. Som barn gjorde jag egna små shower och tvingade andra att betala för att sitta och glo på det. Det har alltid funnits någon sådan liten "djävul" i mig.
Under gymnasietiden på Mallorca kände hon att hon ville jobba med musiken.
- Jag ville bli känd. Det var en otrolig drivkraft. Jag flyttade till Stockholm där jag sökte upp människor och tog mig in i olika coverband. Esbjörn Svensson, som tyvärr inte är med oss längre, var den första keyboardist jag jobbade med.
Via körjobb hos Rob ’N’ Raz kom hon i kontakt med låtskrivaren Anders Bagge och snart skulle gruppen Legacy of sound vara född.
Singeln "Happy" gick stenhårt på dansgolven. Hur kändes det?
- Jag var så målmedveten att jag tänkte att "det ska självklart vara så" (skratt), men jag minns när jag var i Los Angeles 1993 och vi åkte motorvägen söderut, nedcabbat. Plötsligt spelades "Happy" på radio. Hela den bilden: cab, sol, highway, hav och "Happy" ... Det glömmer jag aldrig.
Bomull i hjärtat
Japanska skivbolagsrepresentanter fick höra henne i Sverige. De började jobba stenhårt med lanseringen av Mejas solodebut. Resultatet: stor succé i Japan.
- Första spelningen på första turnén visste jag inte vad jag skulle förvänta mig. Jag sprang in och plötsligt reste sig 6 000 personer upp och skrek. Det var som osynlig bomull som forsade rakt in i hjärtat. Jag ställde mig och störttjurade. Förstår du? Mycket kärlek. Jättehäftigt!
I Japan har hon inte varit sedan 2002, men i samband med kommande plattan hoppas hon få återvända.
Girighet kontra mänsklighet är ämnen som återkommer i låtar som "All ’bout the money" och "Hippies in the 60’s".
- Det är väl ett stapplande försök till att göra en poppig version av kampsång (skratt). Jag är dålig på att skriva kärlekslåtar. Det finns de som gör det mycket bättre.
Vad många inte vet är att det var Meja som upptäckte Robyn.
- Legacy of Sound hade en spelning i en aula på en skola vid Skanstull. När vi hade spelat var det en liten tjej som var kavat och kom upp på scen och sa "nu ska jag sjunga en av mina nya låtar". Hon sjöng så man tappade brallorna. Jag gick fram och pratade med henne, tog numret och vi pratade om hennes drömmar. Jag tror att hon var 13. Jag ringde hennes mamma och efter ett tag tog jag med henne till skivbolaget och lämnade över henne till Peter Swartling. "Här har du. Varsågod". Sedan stängde jag dörren och gick ut.
- Amerika kommer att bli jättebra för henne. Hon är extremt talangfull och målmedveten.
Världen som arbetsplats
I Los Angeles fick hon via en gemensam kompis kontakt med ZZ Tops Billy Gibbons och mötet resulterade i en låt till nästa platta.
- Vi drog ner till studion och skrev klart den här låten som vi hållit på med. Han är superspeciell. Det var kul. Vi skrev till fyra på morgonen. Det blev en ballad.
Kommande albumet "Urban gipsy" - frukten av arbete i exempelvis London, Los Angeles, Indien, Torekov och Mallorca - är under inspelning och kan komma att släppas till våren. Hon samarbetar med Martin Landqvist från Nåid. Det har gått fyra år sedan föregångaren "Mellow". Den här gången blir det pop igen. Bossan och jazzen var en avstickare.
- Vissa processer tar längre tid att få ut. Sedan har jag varit rätt så hård mot mig själv. Jag har skrivit jättemycket. Jag har nästan 60 låtar. Jag har skrivit tillsammans med en hel drös människor. Jag hoppas vid min Gud - ha, ha - att det här blir en bra platta. Det har varit en lång resa. Vi spelar in fortfarande.
Barbro Hörberg är en artist som ligger Meja varmt om hjärtat. (Meja är för övrigt gudmor till Hörbergs barnbarn.) Ett möjligt framtidsprojekt är att spela in en skiva med Barbro Hörberg-låtar.
Artistvärdinna
Man kan tala om ödets ironi när vernissagen sammanfaller med Piteå dansar och ler. 1990 var hon nämligen artistvärdinna på festivalen.
- Jag har gjort många projektledarjobb. Ett av dem var på Piteå dansar och ler. Man jobbar intensivt som fan under en kort period. Eftersom det var första året var det väldigt mycket att göra. Det hade inte blivit rutiner för allting. Det funkade bra och jag träffade otroligt många roliga människor.