Anna Gustavsson Chen från Öjebyn har ägnat en stor del av sitt liv åt vetenskapen om det kinesiska språket och den kinesiska kulturen. Hon är gift med en kines och har ofta varit i Kina, men aldrig bott där. Hon arbetar på Talboks- och punktskriftsbiblioteket i Stockholm, samt som översättare från kinesiska till svenska.
- Tre böcker av Mo Yan finns på svenska och en del på engelska. Jag tror att man som svensk missar mycket på grund av att vi inte förstår den kulturella bakgrunden och inte vet så mycket om Kinas historia, sa Anna Gustavsson Chen.
Egen stil
Sedan berättade hon med stor inlevelse om Mo Yan, hans böcker, och om Kinas förhållande till litteratur och muntlig berättartradition. Hon sa att när Mo Yan började skriva gjorde han som alla andra och skrev socialistisk realism, det vill säga sedelärande historier om hur samhället borde vara. Men när restriktionerna lättade på 1980-talet testade författarna olika sätt skriva och det var då Mo Yan utvecklade en egen stil och fick sitt genombrott. "Det röda fältet" kom 1997 på kinesiska och filmades. Det är fem berättelser som hör ihop, om när Japan invaderade Kina under andra världskriget.
- Mo Yan har gjort modern litteratur av gammalt stoff, det är en saga där allt är överdrivet och han blandar olika genrer. Unikt för boken när den kom var att bönderna i berättelsen försvarar sig själva, de är inte alls förenade av något parti, sa Anna Gustavsson Chen.
Hon tillade att detta diskuterades rätt mycket i Kina, liksom att Mo Yan kunde antyda sexuella handlingar i sin roman.
- Tills dess hade det varit otänkbart och det är nog därför kineser tycker att det är mycket sex i boken. Det tycker inte jag. Det är en hemsk, rolig och vacker bok med en nostalgisk syn på den odlade grödan sorghum, eller durra, som det nu bara finns en hybrid kvar av. Så är det med människorna också, tycks boken säga.
Magisk relaism
Vill man veta hur kinesiska bönder lever i dag, ska man istället läsa "Vitlöksballaderna" tipsade Anna Gustavsson Chen.
- En sorglig historia skriven med magisk realism. Den handlar om när bönderna på regeringens uppmaning odlar så mycket vitlök att skörden inte går att sälja. Missnöjet leder till upplopp och massarresteringar.
Enligt Anna Gustavsson Chen är den mest lättlästa av de tre böcker hon översatt av Mo Yan, den tjockaste. "Ximen Nao och hans sju liv" kom i våras och berättar om om en godsägare som avrättas men tillåts komma tillbaka till livet i olika djurskepnader, hela tiden till den familj han levde med som människa.
- I den skrönan sammanfattas 50 år av Kinas historia och dess politiska vindar, in i den moderna tiden med kapitalism, förklarade Anna Gustavsson Chen.
Hon påpekade att det är vanligt att kinesiska författare skriver om landsbygden, men att de flesta inte har bott där.
- Mo Yan är uppvuxen bland bönderna och därför kan han beskriva dem som mer komplexa än vad andra gör.
Svåröversatt
Anna Gustavsson Chen sa att det svåra med att översätta från kinesiska till svenska, är att få flyt i språket och hitta rätta tonfallet. Dels för att varken grammatik eller ord är uppbyggda på samma sätt, dels för att det är lätt att missa ordvitsar och ordlekar som det kinesiska språket är fullt av.
- Annars är Mo Yan inte svår att översätta, för han håller inte på med finlir. I hans böcker är berättandet det viktiga.
Anna Gustavsson Chen bekräftade också att det faktiskt finns kvinnliga författare i Kina och gav några exempel på böcker som kommer att översättas till svenska.
- Nästa gång ska jag inte översätta något som en medelåldersman skrivit om bönder i nordöstra Kina, lovade hon.