Nu när han kommit in på fristående kurser vid Musikhögskolan i Piteå har han piano som biinstrument. Han ska också läsa komposition och en kurs i teori och gehör.
- Det är kurser till hundra procent, för jag vill inte bli musiklärare utan musiker. Jag har fastnat för slagverk på grund av variationen, man kan aldrig bli less på ljudet. Det finns så många slagverksinstrument att man kan välja från dag till dag vad man vill spela, säger han.
Atombombskonsert
Helst väljer Marcus Ström marimba, som även hans kompis Keiko Kotoku spelar. Hon har varit utbytesstudent i Piteå i ett år och 17 maj åkte Marcus Ström till Tokyo för att hälsa på henne. De skrev låtar och gav totalt 14 konserter i Tokyo, Yokohama, Enoshima och Hiroshima.- Keiko har skrivit ett stycke, "Gaku", om atombomben. En av de överlevande , Keiko Kotoku, var med och berättade med ord och så gjorde vi samma sak med musik.
Marimbaduon har också skrivit låtar baserade på olika djur, "Marimba 200", med samma upplägg.
- Vi berättade historier om djuren med ord och genom musik. En riktig kändis från Tokyos radio var berättarröst och vi fick mycket uppmärksamhet i olika medier. Konserten i Hiroshima sändes i deras lokalteve, som är lika stor som TV4 är här. Ena halvan av konserten sändes i den nationella tevekanalen och vi var med i radio två gånger.
Drömmer om Boston
Marcus Ström är också glad över att han fått lära sig spela japansk trumma.- Skillnaden mot andra trummor är att den japanska är mer högtidlig. Man spelar med själen och inte med armarna. Keiko och jag skrev låtar för japansk trumma och marimba och gjorde flera uruppföranden. Det första var i Hiroshima.
Inga slagverk hemma
Under en av de tio veckor Marcus Ström gästade Japan medverkade hans första slagverkslärare Rolf Landberg från Upplands Väsby, när stycke för tre slagverkare framfördes i bland annat Hiroshima.På frågan om han kommer att plugga på Musikhögskolan i fyra år, svarar Marcus Ström genast nej:
- Jag vill till Berklee musik-college i Boston. Men det är dyrt, så jag måste få ihop många spelningar om jag ska ha råd.
Marcus Ström började spela trumset när han var nio år och marimba när han var tio, men när han lyssnar på musik på fritiden blir det 70-talshårdrock eller klassisk gitarr för det mesta, även om han beskriver sig som musikalisk "allätare".
- Jag har inga slagverksinstrument hemma och jag tror det är därför jag aldrig tröttnar på att spela. Istället längtar jag hela tiden tills jag får en chans att spela nästa gång.
- Man kan säga att det finns två spelsätt för slagverk: Det amerikanska som i första hand fokuserar på rätt teknik och toner och det japanska som mera går ut på att spela vad man känner. Det japanska sättet tycker jag är roligare.