Det var fullt hus på Piteå stadsbibliotek när Curt Persson satte sig till rätta på kafé-scenen, tillsammans med författaren Åsa Larsson.
Orsaken till gästspelet var den nyutgivna tegelstenen om mannen som var med om att utforma Kiruna, geologen, konstkännaren, mecenaten och nätverksbyggaren Hjalmar Lundbohm.
Åsa Larsson ställde frågor. Författaren själv Curt Persson svarade med målande berättelser, knivskarpt historiskt precist och med väl kryddad humor.
Det är inget litet bokverk som Curt Persson låtit passera tryckpressarna. Åsa Larsson kallade nyutgåvan för en ”tung liten krabat på 1 914 gram”.
Inuti krabaten ryms ett unikt material med aldrig tidigare publicerade bilder och berättelser som Persson grävt upp genom ett idogt forskningsarbete.
Den timslånga föreläsningen i välfyllda bibliotekssalen blev bara ett skrap på ytan. Men att döma av den efterföljande kön för signerade bokköp vann Persson besökarnas gillande med sina utsvävningar om Lundbohms eskapades från en svunnen tid, mellan åren 1855–1926.
Ska man tro författaren var den blivande legenden inget större ljushuvud i skolan. Teckning var hans främsta ämne, och unge Lundbohm tog sig fram studievägen via Chalmers mera på nåder, tack vare ett B-stipendium.
Men Hjalmar Lundbohm hade andra kvalitéer som skulle lägga grunden för exceptionell framgång. Han var en otroligt duktig nätverksbyggare.
Det var knappast någon tillfällighet att Lundbohm blev polare med dåtidens superkändisar som konstnärerna Anders Zorn, Carl Larsson, Bruno Liljefors och Albert Engström.
Han var också tjenis med prins Eugen, kronprins Gustaf Adolf och umgicks tätt med kulturpersonligheter som August Strindberg. Inte kattskit, liksom.
Lundbohm klev in som en tungviktare på LKAB, blev bolagets förste disponent i Kiruna år 1900 och bidrog starkt till utformningen av det nya samhället Kiruna. Än i dag bär både skolor, gator och inrättningar i Kiruna hans namn.
Curt Perssons nya bok levererar också en mörkare sida av legendens livsverk. Samernas stora beskyddare, utåt sätt, var också drivande inom den rasbiologiska politiken där de nationella minoriteter stod längst ner på stegen.
En målning av huvudpersonen pryder omslag. Målningen är signerad konstnären Eva Bonnier som påbörjade penseldragen 1891, och hann få med tavlan på världsutställningen i Chicago 1893. Nu dekorerar bilden boken ”som ger Norrbotten chansen till historisk självinsikt”, som en recencent skriver.