I samband med att konstnären Sture Berglund på tisdagen visade Piteå museums utställning ”Labyrinter i Piteå skärgård”, föreläste Christer Westerdahl i ämnet ”Livets och dödens labyrinter”.
Han förklarade att kustlabyrinterna knappast är förhistoriska, vilket han bland annat stödjer på labyrinten i Jävre som är en av de äldsta som daterats (1299 e.Kr). Men han konstaterade också att labyrintmotivets globala ursprung är flera tusen år gammalt.
Kulturell signatur
Varför människor gjort labyrinter och hur de använts är en fråga som har fått många gissningar till svar. Forskarna tvistar också om varför det finns särskilt många stenlabyrinter längs Norrlandskusten – inte minst i Piteå skärgård.
– Spridningen tror jag beror på lokal tradition, labyrinterna har blivit en slags signatur, sa föreläsaren efter en timmes presentation av placeringar.
Christer Westerdahl har funnit att många labyrinter lagts nära förhistoriska gravfält, medeltida stenkyrkor, vid fiskelägen nära strandlinjen och på öar. En del är också knutna till samiska gravplatser i norra Sápmi, enligt en inventering han gjort.
Esoterisk magi
Christer Westerdahl avslutade en ingående presentation av vad han grundar sina resonemang på, med sin egen förklaring till varför det inte finns någon muntlig berättartradition kring labyrinter.
– Gengångare har vi börjat tvivla på först under senare tid, men de har länge varit en självklar del av livet och döden i folktron. Jag tror att labyrinterna lades för att skydda de levande från ond bråd död och från de döda, den kopplingen kan jag inte komma ifrån.
– Att vi inte har muntliga uppgifter om anknytning till gengångare beror på magins hemliga och esoteriska karaktär.
–Magi skulle man inte berätta om för dem som inte trodde på den, för då skulle den förlora sin verkan.
Fortsättning följer
Därmed avfärdar Christer Westerdahl gissningen att sysslolösa fiskare gjort skärgårdens labyrinter för att roa sig.
– Troligare är att fiskarenas anhöriga lade labyrinterna, för att skydda dem som skulle ut på havet, sa han.
Eftersom det som kretsar kring livets slut kan tyckas negativt, lämnade han öppet för tvetydighet i tolkningen av pyramidernas funktion:
– Mera positivt kan vara att labyrinternas betydelse cirklar kring livsuppehället.
Christer Westerdahl är marinarkeolog och professor i marinarkeologi vid norska vetenskapliga och tekniska universitetet i Trondheim (Norwegian University of Science and Technologi, NTNU).
Han har nyligen publicerat boken ”Norrlandsleden III, medeltiden: det maritima kulturlandskapet”.
På onsdagskvällen håller han en föreläsning i museet om det.
– Temat är ”Kusten under medeltiden: Vad ligger bakom Olaus Magnus?”, säger museets antikvarie Anna Elmén Berg.
Olaus Magnus var Sveriges sista katolska ärkebiskop och Christer Westerdahl har följt i hans spår.