- Alla människor i Sverige konsumerar väldigt mycket, men jag har intresserat mig för just barnfamiljer av flera anledningar. En är att både föräldrar och barn är extra utsatta som konsumtionsgrupper.
Försåtlig reklam
Katarina Bjärvall hade många exempel på detta med sig. Både marknadsföring där barn används som lockande attribut i reklam till vuxna om allt från vitaminer till villor, och reklam som riktas direkt till barn. Ett av de försåtligaste exemplen på det sistnämnda är när företagsanställda chattar på Internetsajter som Lunarstorm och utger sig för att vara jämnåriga kompisar som gillar en viss film, dryck och så vidare.- Barn är inte dumma, de genomskådar reklam. Men sånt här är omöjligt att genomskåda.
Katarina Bjärvall presenterar en rad skrämmande fakta i sin analys av konsumtionssamhället. Som att leksaksförsäljningen ökat med 50 procent sedan mitten på 90-talet.
- Svenska barnfamiljer bär hem fem ton varor varje år. 2004 köptes leksaker för fem miljarder kronor enligt Statistiska Centralbyrån.
Klassfråga
Hon berättar hur hon som mamma översköljs med reklam om vad familjens tre barn behöver och vill ha, medan papporna slipper brev och budskap adresserade till dem.- Medelklassen har råd att köpa "bra grejer". Det är med det uttrycket överkonsumtionen ursäktas, samtidigt som medvetenhet kan signaleras med att köpa i andra hand då och då, säger Katarina Bjärvall.
Hon menar att medelklassen skapar ett ideal som vissa inte har råd med. Begagnat är inte något alternativ för dem som har det sämst ställt, fattigdom får inte synas på barnen som ska få det bättre än föräldrarna.
- De föräldrar som egentligen inte har råd shoppar också dyrt till sina barn. Istället väljer de bort att gå till tandläkaren eller köpa något som de själva behöver.
Gemenskap
Invandrare och svenskar med utländsk bakgrund har, oavsett ekonomi, också svårt för hennes tankar om att motverka köphetsen genom att erbjuda barnen och föräldrarna alternativ. Till exempel barnkalas utan köpta presenter, att överta urvuxna kläder, att mobiltelefoner inte är självklart i de yngre skolåldrarna, att man kan gå ut i naturen istället för att shoppa och så vidare.- Min man är kurd från Turkiet och han har inte riktigt samma syn på det här som jag har.
Hon säger att hon förstår honom.
- Vi och våra tre barn har ändå försökt att leva lågkonsumerande. Det fina är att om barn får en chans att välja, är de väldigt positiva till att avstå från prylar. De väljer hellre gemenskap och närhet. Sådant som kanske tar tid.
Förutom konsumenternas eget ansvar till förändring, tycker Katarina Bjärvall att det finns en viktig sak att göra på samhällsnivå, eftersom konsumtionen enligt den forskning hon presenterar leder till att både barn och föräldrar drabbas av stressrelaterade sjukdomar.
- En individualiserad föräldraförsäkring med en lika stor hög pengar till männen som till kvinnorna tror jag på. Eftersom det som männen gör fortfarande värderas högre, skulle en sådan lösning göra att tiden stiger i värde på bekostnad av pengar.
Katarina Bjärvall, som bor i Stockholm, har också gett ut boken "En gravad hund" som handlar om det svenska språket i en mångkulturell vardag.