A.R. Yngve kommer personligen att finnas på plats i Göteborg. KG Johansson gläder sig förstås åt att boken finns på mässan, men konstaterar också att det är lätt att drunkna i det enorma utbudet.
KG Johansson och illustratören A.R. Yngve är stallkamrater på samma förlag och kom på så vis att träffas på bokmässan 2004. De kommer bra överens och Yngve har illustrerat flera av KG Johanssons tidigare böcker.
– Jag tror att det var jag som kom på idén att vi med hans illustrationer skulle kunna göra en bok som nästan var en serietidning, väldigt tätt illustrerad. Han gick igång på det där, säger KG Johansson som talar varmt om Yngves illustrationskonst.
.
Böckerna om syskonen Fia och Ted har beskrivits som lättlästa mellanåldersböcker.
”Staden under jorden” kom ut i fjol. Den sålde bra och köptes in av ett 50-tal bibliotek. Boken handlar om syskonen som i samband med besök i en grotta utanför Kiruna irrar bort sig och hittar en dörr till en underjordisk stad, Salvo. KG Johansson berättar om inspiration från Birgitta Bohmans ”Rapport från underjorden i Terona” som han läste som barn.
– Det är ju ett vanligt tema, grekiska Hades var underjorden, Dantes ”Inferno” likaså. Jules Vernes ”Resa till jordens medelpunkt” ... Edgar Allan Poe skrev åtminstone två romaner på världar under jorden-temat.
En underjordisk värld står även i centrum för ”Vril” en kultstämplad roman som KG Johansson har översatt.
– När jag gjorde det tänkte jag att ”vår generation småbarn, borde inte de få någonting sånt här”. Då hittade jag på den här historien.
.
I slutet på den första boken kan läsaren ana att det blir en uppföljare. I andra delen gör syskonen återbesök i Salvo och läsarna får än en gång möta dem och apan Nisse på äventyr.
I staden under jorden, där en talande dator som heter Gud har en ledande ställning, mobiliserar medborgarna för en framtid där världen sargats svårt av miljöförstöring. Samtidigt har staden förslavade, talande apor som gör det fysiska arbetet.
– Det är ett intressant dilemma, som det så ofta blir. Man vill göra någonting gott och så gör man någonting ont. Det finns ju många exempel på det i samhället. Man vill någonting gott men tar i för mycket så att ens fredliga demonstration blir ett upplopp, till exempel.
Den dystopiskt laddade berättelsen har ett miljömedvetet budskap.
Ville du baka in någonting, en uppmaning?
– Om man lägger in ett budskap subtilt och inte skriver det på näsan, då kan det fungera längre. Så tänkte jag. Kanske väcker det någon tanke, men det är inte något plakat som säger ”aporna är bättre än vi”.
KG Johansson tänker sig fler avsnitt och är inte säker på om det kommer att räcka med ett. Det som såddes in i den första boken måste nå ett klimax.
.
KG Johansson, som har ett rejält knippe böcker och en mängd översättningar på sitt samvete, berättar om hur han tänker kring att skriva för riktigt unga läsare.
– När jag läser om böcker som jag läste när jag var jätteliten ser jag att en sak jag kanske gått och tänkt på i 40 år kanske består av sju ord. Man är ju så oerfaren då.
– Tänk till exempel ”Pippi Långstrump lyfter upp hästen”. Det är ett par rader. En tjej som lyfter upp en häst! Man går och tänker på det i veckor. Därför behöver man inte vara så ingående, bara hitta de rätta orden.