Gunilla Westergren Johanson (bilden) bodde i Arjeplog tills hon var 17 år och gått ut realskolan. Sedan gick hon gymnasiet i Piteå och återvände när hon utbildat sig till farmaceut i Stockholm.
– Jag jobbade på det enda apotek som fanns i Piteå, men 1980 öppnade apoteken i anslutning till vårdcentralerna i Norrfjärden och Hortlax.
– Jag sökte och fick cheftjänsten i Hortlax. Det var utvecklande att jobba i en ny form, men efter åtta år ville jag vidare, säger Gunilla Westergren Johanson.
Då blev hon chef för apoteket i Älvsbyn, dit hon pendlade från Piteå i fem år.
– Det var trevligt och bra på alla sätt där också. Jag var med när apoteket byggdes om och det blev så fint.
– Men jag hade länge haft en dröm om att flytta söderut, jag var trött på kylan och den långa vintern trots att jag tycker om att åka skidor.
Vägvisare
Gunilla Westergren Johanson skriver i sin bok om vägvisare som hjälper en att hitta rätt i livet. Så var det när hon bestämde sig för att flytta till Helsingborg där hon nu bott i 22 år. De båda sönerna hade vuxit upp – en av dem bor fortfarande i Piteå. Hon och hennes dåvarande man upptäckte att de inte längre hade så mycket gemensamt, så de skiljdes.
– Min barndomsvän Evy Larsen, född Sundström, bor i Köpenhamn. Hon är också från Arjeplog och vi har hållit ihop sedan vi var sex år. Det är härligt att ha en sådan vän, vi är som syskon. Hon har målat akvarellen som utgör omslaget till boken.
– En studiekamrat och en annan vän bor också i närheten, så Helsingborg kändes helt rätt. Jag trivs, stan är lagom stor och allt finns här. Närheten till Danmark och kontinenten är en stor fördel, och våren förstås.
Även i Helsingborg blev Gunilla Westergren Johanson chef på ett apotek.
– Jag arbetade mycket med projekt, utveckling, samarbete och som processledare innan jag slutade. Det ledde till att jag åkte till USA och utbildade mig till handledare i The Human Element. Numera kan man gå hela utbildningen i Sverige, säger hon.
Hon beskriver The Human Element, THE, som ett verktyg för att hantera beteendemönster, konflikträdsla, samarbetssvårigheter, försvarsattityder, delaktighet, med mera, både i arbetslivet och privat. Gunilla Westergren Johanson har utbildat grupper och enskilda personer i förmågan att samspela med andra.
Håravfall
Dessa erfarenheter har hon samlat i boken. Den är fylld av exempel från hennes eget liv, och vad andra berättat för henne om sina. Ofta inleds eller avslutas kapitlen med passande citat från filosofer, poeter, musiker, med flera.
– När jag blev handledare startade jag mitt företag GW Progress AB, men just nu är jag inte så aktiv där. Det senaste året har jag arbetat intensivt med boken och så jobbar jag ideellt för ett riksförbund sedan fyra år.
Hon syftar på Alopeciförbundet. Alopeci är en autoimmun sjukdom som drabbar två procent av Sveriges befolkning. Kroppens immunsystem slår ut aktiviteten i hårsäckarna och håret faller av.
– Jag tappade mitt hår 1985. Det är dramatiskt när det händer, men det går att leva med, säger Gunilla Westergren Johanson.
Romantik
Orsaken till alopecia är okänd, men man vet att den många gånger utlöses av psykisk stress. Ett exempel med vad som händer en förälskad kvinna när hon berättar för mannen att hon är hårlös finns med i boken.
”Våga kärlek!” ges ut av förlaget Vulkan. Gunilla Westergren Johansons berättelse om hur hon och hennes nuvarande man blev ett par, är också med bland skildringarna ur verkligheten. En mycket romantisk kärlekshistoria, som överraskat fler än hon själv, väl värd att ta del av.
– Jag levde ensam efter skilsmässan i 13 år och hade bott i Helsingborg i nio när Jan-Erik och jag fann varandra, säger hon.