Idyllisk Festspelsfinal med svalka och saltstänk
Konsert: Musikgudstjänst med folkmusikgruppen KrajaPlats: Kapellet på Pite Rönnskär, söndagProgram: Koraler och visor i egna arrangemangPublik: Cirka 100 personer KONSERT
Kraja är samiska och betyder "platsen dit man längtar". Och vart längtar man en varm högsommardag om inte ut i skärgården? Så efter viss oro, på grund av det hårda trycket på båttransporter, nås Pite Rönnskär av en hord av människor som tagit sig ut för att svalka sig, njuta av idyllen och gå på musikgudstjänst. Vi tränger ihop oss så gott det går, för det gamla kapellet med den fantastiska utsikten är inte stort. Ett femtiotal får plats i bänkraderna och resten slår sig ner på marken utanför för att lyssna. Jag vet inte hur det ligger till med koraller i Pite skärgård men skimrande koraler fylls lokalen snart av, några från Holmön utanför Umeå och några melodier signerade Kraja själva. Det är inte den ösigaste eller mest vågade delen av sitt material man valt ut och det är ju någonting med gudstjänster som ibland får musiker att känna sig lite osäkra. Hur mycket kan man ta ut svängarna? Och ska publiken applådera eller inte? Men till slut kommer applåderna igång, Kraja pustar kollektivt och lättat ut och avslutar gudstjänsten med ett väldigt snyggt och tätt arrangemang av "I denna ljuva sommartid".
Vad är en skärgårdsvistelse utan allsång och utomhuslunch? Ja, jag vet inte för jag har inte varit med om någon förut och den här har bådadera. Nedanför fyren samlas vi efter lunchen och sjunger tillsammans, men det låter av någon anledning inte alls lika imponerande som när Kraja återtar stafettpinnen och avslutar med fem mer vågade låtar. Det blir bland annat en trall från Norrbotten, tillika titelspåret från skivan och "Giftasvisan" om våndan av att inte vilja gifta bort sig. Men min egen favorit, Fyllevisan vågar man sig inte på - det är ju trots allt söndag.
Årets upplaga av Festspel i Pite älvdal kan nu läggas till handlingarna. Konserter och mästarkurser har genomgående hållit en hög kvalitet och publik och solsken har inte varit någon bristvara. Att komprimera festivalen till fem dagar, istället för att som tidigare sprida ut den över en vecka och mer därtill känns också som ett lyckat drag. Inte bara för den gästande publikens skull utan också för stackars recensenter som ska hålla sig fräscha ända fram till avslutningskonserten. Så efter fem dagars intensiva konsertupplevelser blir det nu väldigt skönt att vila upp sig fram till nästa musikfest.
Så jobbar vi med nyheter