Hybrid av teknik och konst

Mytopoesi är ordet som förklarar vad som händer när ny teknik möter skapande fantasi. I en samproduktion där erfarna scenpersonligheter drar nytta av varandras kunnande, interagerar människor, maskiner, rörelser, ljud och ljus till ett hypermodernt konstverk med urpremiär i Piteå.

Ett par scener framförs med två specialutvecklade performance-teknologier där dansare och sångare interaktivt i stunden påverkar det musikaliska förloppet som i sin tur påverkar dansarnas rörelser.

Ett par scener framförs med två specialutvecklade performance-teknologier där dansare och sångare interaktivt i stunden påverkar det musikaliska förloppet som i sin tur påverkar dansarnas rörelser.

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ2011-11-18 06:00

Frågan är om inte den dansande robotsvanen Robocygne är huvudattraktionen i föreställningen om konstgjorda kroppsliga röster, "Artificial body voices", som nu repeteras i Studio Acusticum. Detta trots de namnkunniga och livs levande sångare, dansare, ljud- och ljuskonstnärer som är med.

Den specialdesignade roboten har utvecklats av koreografen Åsa Unander-Scharin i samarbete med robotikprofessor Lars Asplund och studenten Alexander Larsson på Mälardalens högskola i Västerås. När Robocygne premiärvisades offentligt för ett år sedan, gjorde den internationell succé och blev en snackis på flera kontinenter. .

I Piteå dansar den med 19 motorer försedda robotsvanen som kan få människor att gråta, för första gången tillsammans med människor. Närmare bestämt dansarna Lisa Hennix, Luleå, och Moa Autio, Kiruna, samt tolv danselever från Svenska balettskolan i Piteå.

Vänligt för öronen
En annan uppfinning gör världsdebut när föreställningen har urpremiär nästa fredag. Den specialbyggda handsken "The Throat" är fylld med en programvara som gör att sångaren Carl Unander Scharin kan få fram nya klanger och arrangemang som utgår från hans egen röst, genom att utföra olika gester och använda mikrofon.

Han är även kompositör och gästprofessor vid Operahögskolan, som tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm utvecklat det nya instrumentet.

Carl Unander Scharin och Klas B Wahl står för den musik som ingår i "Artificial body voices".

- Vi har remixat varandras musik och omskapat 1600-tals- och ny musik till något lyssnarvänligt, säger Carl Unander Scharin.

I det interaktivt laddade scenrummet “The charged room", får musik och rytmer liv av dansarnas rörelser, med hjälp av en kamera i taket som avläser deras positioner. Teknologin har skapats av Åsa och Carl Unander-Scharin, Mateusz Herczka och Nenad Popov.

Maskin kontra kropp
Föreställningens ljussättare är Luleåbon Maria Ros Palmklint. Videoanimationerna och scenrummet står äkta makarna Mark Viktov och Lene Juhl från Danmark för. Senast de gästade i Piteå var när Piteå kammaropera satte upp allkonstverket "The Crystal Cabinet" 2008, med Åsa Unander Scharin som koreograf och med musik av Carl Unander Scharin.

- Vi två jobbar alltid ihop och med Carl har vi samarbetat många gånger, bland annat på Köpenhamnsooperan, svarar Lene Juhl på frågan om hur det kommer sig att de återvänt till Piteå för "Artificial body voices".

Hon har en bakgrund som performanceartist och operasångare i det moderna facket, medan Mark Viktov är arkitekt och designer.

Föreställningen väver alltså samman spektakulära inslag av hybridvarelser, musik, sång, tekniska nyheter, kroppsrörelser och videoanimationer i ett scenrum fulladdat med rytmer. Delar av de konstnärliga idéerna har använts tidigare, inte minst i nämnda "The Crystal Cabinet", men sättet att arbeta med "Artificial body voices" är något nytt till och med för Åsa Unander Scharin.

- Vi har ägnat två år åt den här föreställningen och allt har gått ut på att utbyta material med varandra. Vi bryter upp och bygger ihop hela tiden och nu när dansarna också är med får vi jobba med rörelsemönstren igen.

- Den fråga som jag har ställt mig är vad teknologier kan göra med kroppar, säger Åsa Unander Scharin och demonstrerar den berömda robotsvanen.

Möjligheternas miljö
Den stora samproduktionen tillblivelse tog sin början när Dans i Nord (Norrbottens läns resurs- och utvecklingscentrum för dans, med säte i Piteå) bildade Danspoolen under Maria Rydéns tid som verksamhetsledare.

- Vi ville bredda marknaden för danskonstnärer i hela Norrbotten. När Danspoolen blev antaget som ett EU-projekt för tillväxt kunde vi satsa på en längre produktion, säger Maria Rydén som gästar Piteå i samband med "Artificial body voices" uppförande.

Dans i Nord driver Danspoolen för att bygga upp en arbetsmiljö där dans- och rörelsekonstnärer kan försörja sig på sitt yrke, i övertygelse om att det stärker länets attraktionskraft på besökare, utövare och kulturintresserade invånare.

- I Piteå finns potential att göra ett fantastiskt konstverk med Norrbotten som utgångspunkt. Därför uruppförs "Artificial body voices" här, men förhoppningsvis kommer föreställningen att turnera i andra delar av Sverige, säger Maria Rydén.

Kanske även utanför landets gränser i så fall, åtminstone till Danmark, är en inte alltför långsökt gissning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!