Hundar och hantverk i Hans bildvärld
Konstföreningen tillåts uppfylla sitt kontrakt med tidigare bokade konstnärer och ha två utställningar till i Piteå konsthall innan den flyttar till biblioteket.- Något annat vore bisarrt. Dom pissar ju på en, som Zlatan sa, säger den nu aktuella konstnären Hans Eliasson om konsthallflytten.
"Mellan tummen och pekfingret" är Hans Eliassons senaste stora projekt. Till den främre bilden lyder texten: "Den siste terroristen var en mohikan. Den siste mohikanen var en taliban. Den siste pyromanen var galen. För lite eld blev hans sista ord."
Foto: Sanna Eriksson
- Det brukar bli en utställning per år, högst två. Men i år blir det minst två. Det är en sån jävla uppladdning inför varje utställning och så får jag höra att de ska lägga ner konsthallen! Jag var inne på att stämma kommunen för kontraktsbrott, men det skulle ha drabbat Konstföreningen istället så det lät jag vara.
Han får "minst två" att låta som betydligt fler. Som om tre är så många att han undrar om han verkligen hinner. Lusten verkar det inte vara några problem med, men skapandet tar mycken tid i anspråk.
Hans Eliasson räds inte omfattande konstprojekt som kräver flera års arbete och obegränsat med tålamod. Han vill att publiken ska få en kick av hans grafik och målningar, samtidigt som han ibland lider av självkritik till den grad att han beskriver den som kvävande. Men helt utan självkritik vill han inte vara:
- Det är en kvalitetsgaranti.
Påkostad nyutgåva
Hans Eliasson har också med sig exempel på exklusiva bokutgivningar som han arbetat med i flera år för att färdigställa. Precis som hans övriga konstnärskap pendlar innehållet från snällt och rart till ett kritiskt och stundom otäckt underifrånperspektiv.
Efter att ha fått Tidens förlag att ge ut en ny utgåva av Joseph Conrads roman "Mörkrets Hjärta" med sina egna träsnitt om imperialismen, tryckta med litografisk teknik på exakt det papper konstnären själv bestämde, skrev han en snäll barnbok om björnen Zemil och tryckte på eget förlag. Även i den är hantverket imponerande - Hans Eliasson har skurit ut 127 träbitar för att få till anfangerna, bilderna och färgerna som illustrerar berättelsen.
- Trycket är liturgiskt även i den här boken. Det betyder att det inte finns något raster, därför blir färgerna så här rena, förklarar han och bekänner att under sådana projekt är ett visst mått av mani nödvändigt.
- Det är ett jävla pyssel med sånt här, men jag blir besatt ibland trots att man aldrig kan få betalt i pengar. Men om man gör sitt hantverk utan att fuska vinner man annat i längden, säger Hans Elsasson.
Han nämner ett oväntat stipendium ur författarfonden och inbjudan att ha vernissage i Kungliga biblioteket som exempel på vinster han haft nytta av.
Fysiskt kännbart
Det senaste stora konstprojektet är ytterligare ett "maniskt" exempel på vad Hans Eliasson menar med kvalitet. Tillsammans med en kompis på Fårö som är bokbindare, Leif Malmgren, har han skapat en box med 33 grafiska blad av egna texter och bilder.
- De handlar om verkligheten, sedd med kritiska ögon, säger Lars Eliasson.
Boxarna finns i 25 exemplar och kostar 8 000 kronor styck. Ett ytterst humant pris med tanke på det arbete som lagts ner. Bara sättningen av texten - för hand med blytyper, bokstav för bokstav - tog ett och ett halvt år.
- Det är därför jag går lite konstigt nu, jag fick ont i ryggen av det, säger Hans Eliasson.
Han har även formgivit och illustrerat nyutgåvan av Pär Lagerkvists roman "Bödeln" som Atlantis förlag gav ut 1999. Boken innehåller 17 träsnitt.
Kärleksfulla hundporträtt
Hans Eliasson arbetar uteslutande med högtrycksgrafik. Han som är en ordens man i lika hög utsträckning som bildernas, förklarar tekniken enkelt och överskådligt på sin hemsida: "Linoleumsnitt och träsnitt är de vanligaste högtrycksteknikerna. De går ut på att skära bort de partier från träplattan som inte ska bära färg. De upphöjda partierna som blir kvar färgas in och överförs till ett papper. För ett färgträsnitt krävs flera stockar, en för varje färg. Genom att använda flera stockar och trycka färger på varandra kan man i stort sett få en obegränsad palett att arbeta med."
Till utställningen i Piteå har Hans Eliasson tagit med så pass många exempel på sin konst, att han kunnat lägga pussel vid hängningen och på så sätt få den att hålla ihop. Allt han gör är föreställande, för det är vad han finner meningsfullt. Om de många rara hundbilderna säger han att de är rena porträtt.
- Jag gör dem alltid så kärleksfullt jag kan. Däremot kan jag göra flera lager i gestaltande bilder på andra djur, då blir innehållet dubbeltydigt, säger han och visar bilden på haren med boxarhandskar - symboler för rädsla och tuffhet i en typisk Hans Eliasson-komposition.
FAKTA Hans Eliasson
Född i Oskarshamn 1955, har bott i Stockholm sedan 1970-talet.
Gift med Eva Olofsson från Älvsbyn, där makarna har en stuga vid älven.
Gick ut Konstfack 1984, sedan dess verksam som bildkonstnär och bokillustratör.
Medverkade i elfte Grafiktriennalen i Umeå och Luleå 1995, samt i samlingsutställningen Högt tryck i Skellefteå 2001. Detta är alltså den första separata utställningen i de två nordligaste länen.
Gift med Eva Olofsson från Älvsbyn, där makarna har en stuga vid älven.
Gick ut Konstfack 1984, sedan dess verksam som bildkonstnär och bokillustratör.
Medverkade i elfte Grafiktriennalen i Umeå och Luleå 1995, samt i samlingsutställningen Högt tryck i Skellefteå 2001. Detta är alltså den första separata utställningen i de två nordligaste länen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!