Hoppfull teori i praktiken

För två år sedan gav Norstedts akademiska förlag ut Leif Strandbergs bok "Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar". Förklaringarna och exemplen om hur lärandets samspel kan arrangeras i skolornas och förskolornas vardag, har blivit en sådan succé att författaren sedan dess knappt varit hemma i villan på Strömnäs.
Varje vecka sedan bokutgivningen har han färdats. Han har hunnit besöka nästan alla kommuner i landet, men också Norge, Färöarna och Danmark. Boken ska för övrigt ges ut på norska också.
- Jag har varit psykolog sedan 1973, så jag har alltid rest mycket, både i Europa och till USA.
- Men nu är det extremt, boken har sålt i 20 000 exemplar och används i lärarutbildningar, på skolor och i studiecirklar. Jag blir ständigt anlitad som föreläsare, säger Leif Strandberg.
Svårt teori, enkel praktik
Om ett par månader kommer fortsättningen: "Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner". IUP står för individuella utvecklingsplaner och titeln hänvisar till begrepp ur Vygotskijs teoribygge.
- Hans teori verkar till att börja med snårigare och svårare att få grepp om än den värsta ryska roman. Jag har gått till djupet med den för att ta reda på hur teorin kan användas praktiskt i vardagen. Jag ville förstå hur barnen lär sig bäst och det visade sig att praktiken är jätte-enkel att genomföra.
Leif Strandberg började med att skriva en biografi, en lite komisk text om sina erfarenheter från undervisningssituationer i bland annat Piteå.
- Förlaget föreslog att jag skulle skriva en lärobok om Vygotskij istället, så då gjorde jag det.
Kultur och historia
Vygotskij-boken är inte den första som Leif Strandberg publicerat. Han debuterade 2000 med kriminalromanen "Grumligt vatten" på det lilla förlaget Kärret.
- En övning inför mina kommande böcker. Det verkar inte bli fler romaner. Att skriva en bok är inte lätt, det krävs tid och engagemang.
- Fördelen för mig är att jag jobbar med intressanta saker och att jag har förmåga att skriva om det. Jag skriver mycket på hotell, flygplatser och andra ställen när jag är på resande fot.
Leif Strandberg förklarar att Vygotskijs stora intresse var kulturhistoria, något han själv också är intresserad av.
- Om jag inte blivit psykolog hade jag blivit historielärare. Med Vygotskij kan jag förena båda intressena. Han säger att kunskap uppstår i kommunikationen mellan människor och det är vad hela vår historia bygger på, liksom all kultur.
Hoppfulllt
Slutsatsen är att i skolorna behövs ett samspel både barnen emellan och mellan lärare och elever. Leif Strandberg uttrycker det som att aktivitet, träning och övning med hjälp av olika verktyg, är grundackordet i utvecklingen.
- Istället för att förbjuda fusklappar borde man förse eleverna med dem. Det kan också handla om att ha kompisar som kan eller vet något och få tillfälle att prata med dem.
- Att leta sådana kreativa samspel är också ett bra sätt för barn med defekter av något slag att komma loss från handlingsförlamning och se möjligheter i stället.
Snart bär det av till Edinburghs universitet för Leif Strandberg. Efter en artikel om återupptäckten av Vygotskij i den engelskspråkiga tidskriften "Children in Europe" har skottarna upptäckt Pitebon som kan omsätta teorin i praktiken.
- Under de första av mina 15 år som psykolog var Vygotskij en teoretiskt intressant person för mig. Men de senaste 20 åren har jag förstått hur hoppfullt det som han kom fram till är.