Hemmapremiär för Bryngels koder

Bryngel Domeij förklarar att han tagit med sig både många nygjorda målningar och en del äldre, så att det blir variation i utställningen.
Dynamisk strävan
Han fasar för det som är långtråkigt och banalt, vill hitta rytm och dynamik med färger och former som är olika men ändå fungerar ihop.
- I perioder jobbar jag med olika teman, på senare tid har det blivit kartor av olika slag och några mindre format som handlar om närhet.
- Att måla är som att vara en rodeoryttare, man vet aldrig när man blir avkastad och måste börja om på nytt. Men jag skulle inte kunna existera om jag inte får måla. När måleriet funkar får jag en kick, säger Bryngel Domeij.
Abstraktioner
Han har målat seriöst i 35 år, men ångrar inte att han valde lärarbanan istället för att försöka leva på att vara konstnär.
- Vill man leva på konsten är det nog nödvändigt att bo i en stor stad och jag tycker om att undervisa barn och ungdomar och att bo i en mindre stad. Ska man leva enbart på vad man målar tror jag att pubkliktanken är närvarande på ett annat sätt och jag tycker det är roligt att måla det jag själv känner för utan att vara beroende av att sälja det.
Bryngel Domeij tillägger att han som bildlärare får jobba med konst varje dag ändå.
- Och på fritiden har jag en ateljé tillsammans med min kollega Stefan Holmgren. Vi är lite av konstens bröder, med ett abstrakt formspråk som gemensam nämnare, säger Bryngel Domeij.
Han påpekar samtidigt att de målar väldigt olika, för honom själv står människan i centrum och landskapen blir till exempel gärna kartbilder - mänskliga tankar som ritats i mönster - medan Stefan Holmgren ser naturen med andra ögon.
- Vi kan ändå bolla idéer med varandra. Det tror jag inte att jag kan med någon annan.
Piteåpremiär
Duon har ställt ut tillsammans i Öjebyns konsthall för flera år sedan och Bryngel Domeij har medverkat i olika samlingsutställningar i Piteå, men fram tills nu har han undvikit att ställa ut separat på hemorten. Närmast var nog i Skellefteå förra året.
- Jag vet inte riktigt varför, men jag tror inte att man kan bli profet i sitt eget land.
Han bekänner att han är självkritisk också, däremot är han ingen blyg person. Och nu när han väl hängt sin första separata utställning hemmavid känner han sig nöjd:
- Att se allt i utställningsformat är en helt annan sak än att se det i ateljén. Det är roligt att se det man gjort på nya sätt, hitta något nytt.
Spegelvänder
För att nå den effekten i ateljén använder han en spegel:
- Att se en målning spegelvänd bryter det invanda och är bra att ta till om man fastnat. Både felen och förtjänsterna syns lättare om man gör så. Annars är oftast tiden den bästa kritikern. En del av det jag gjorde för trettio år sedan håller än, annat som bara är tre månader känns lika trist som att äta samma maträtt alltför ofta.
Bryngel Domeij visar akryler i PT:s foajé, men han arbetar även med akvarell, gouache (täckande vattenfärg) och blandtekniker.
- Jag vill att mina bilder ska leva egna liv och inte vara för tydliga, därför är jag också försiktig när jag titulerar dem. Om bilderna bara är dekorationer blir de tråkiga i längden, det är därför jag målar abstrakt. Bilderna är som koder som det ska gå att fundera över.

Hemmapremiär för Bryngels koder

Konstnären och konstpedagogen Bryngel Domeij har bott och verkat i Piteå i mer än två decennier, men han har aldrig tidigare velat visa någon separat utställning i sin hemkommun. Nu är det dags - premiären sker i Piteå-Tidningens foajé denna månad.