Helena greppar surhet

Stockholmaren Helena von Zweigbergk är ett känt ansikte i egenskap av journalist, bland annat har hon varit programledare för filmkrönikan i SVT. Hon har en känd radioröst också, genom sin medverkan i Sveriges radios program "Spanarna" i P1.
Den fjärde boken om fängelseprästen Ingrid Carlberg kom 2006. Då hade Helena von Zweigbergk etablerat sig som en av Sveriges främsta kvinnliga kriminalförfattare enligt en enig kritikerkår, som följt hennes debut i genren sedan 2001. Försäljningssiffrorna visar att läsekretsen är stor, men det är ovisst om det blir fler böcker om deckarhjälten.
- Det går inte längre att skriva realistiskt om henne. Hon blir ju alltid så förtvivlad när något hemskt händer och är aldrig likgiltig inför ondskan, för jag ville ha en sån romanhjältinna om jag nu skulle skriva deckare.
- Men jag kan inte skriva en gång till att hon aldrig varit så rädd i hela sitt liv. Dessutom har jag alltid tyckt att det är jobbigt att skriva om våld, konstaterade Helena von Zweigbergk.
Nytt förlag
2006 kom också hennes första relationsroman "Tusen skärvor tillit" på bokförlaget Semic, som hon själv tyckte var bland det bästa hon skrivit. Den sålde trots det bara i drygt 700 exemplar, men i våras kom "Ur vulkanens mun" i samma genre och på ett annat förlag, Norstedts. Försäljningssiffrorna har åter rusat i höjden. Båda böckerna har kärnfamiljen i centrum och slut som är fria för tolkningar.
- Jag gillar öppna slut. Att den första boken blev en flopp tycker jag är jättetråkigt, för jag gillar den själv. Men den har fått ett kultliv på biblioteken där den är mycket utlånad och kanske får den ett andra liv ganska snart.
- Norstedts planerar en nyutgåva, förhoppningsvis till sommaren om allt med tillstånd och sånt löser sig. Då blir det nog också en talbok med både en man och en kvinna som läser, eftersom boken är uppbyggd så att de berättar vartannat kapitel.
Sublim maktfaktor
Helena von Zweigbergk planerade från början att "Ur vulkanens mun" skulle skildra en skilsmässoprocess, men lämnade som sagt en öppning i slutet.Allt handlar om vad maktfaktorn surhet kan leda till i en relation.
- En del tycker att slutet är konservativt, men jag ville ha ett slut som skaver efteråt. Jag ville köra något i botten och se vad som kan hända när äktenskapet imploderar och förstörs av futtigheter. Inte av stora dramer, utan av den försåtliga, ogripbara surheten, som är ett starkt inslag i människors liv.
- Att dra något till sin spets handlar också om att kunna se varandra på ett nytt sätt.
Hat och kärlek
Helena von Zweigbergk förklarade att hennes egen genans över pinsamheterna var en bra vägledare under bokens tillblivelse.
- Varje gång jag tvekade visste jag att det var en nödvändighet att skriva ner det jag tänkt. Vi lever i ett samhälle med samlevnadsråd upp över öronen, men människor är hjälplösa inför att vara allt det där som förståndet säger att ingen vill vara. Man hatar sig själv för det, men låter hatet gå ut över sin partner som man faktiskt älskar.
Det är här barnen kommer i kläm menar hon.
- De går omkring på ett minfält som deras föräldrar skapat kring sig. Vuxna lägger in en överväxel och konkurrerar om att vara bästa föräldern, livrädda för att barnen inte ska älska dem.
Ny bok på gång
Vid frågestunden besvarade Helena von Zweigbergk en undran om hur boken påverkat hennes egna relationer :
- Folk vågar inte vara sura mot mig på samma sätt som förut har jag märkt! För egen del har jag lättare att se mönster. I boken har jag förstorat saker jag är rädd för eller är arg på, men den handlar inte om mig.
- Tidvis har jag haft svårt för att hålla fast vid de här människorna medan jag skrev, på grund av att de är så jobbiga. Och nu har jag lätt kunnat lämna dem.
Helena von Zweigbergk arbetar med ännu en bok, som hon hoppas ges ut till sommaren.
- Jag vet egentligen inte vad för slags bok det blir förrän jag skrivit klart.