Gotländsk passion på Norrmalmia

TONTRÄFF. Ainbusk förknippas med den där sången om Lassie, Gotland, fyra passionerade kvinnor som sjunger och spelar från hjärtat. Dedikationen till musiken tar bandet med sig när de kommer till Festspel i Pite älvdal för ett framträdande på Tonträff.

Piteå2007-06-29 00:00
I en tid när Sveriges musikliv tycks utspela sig på kvällstidningarnas nöjessidor står Ainbusk i utkanten. Men långt ifrån bortglömda. Bandet har turnerat och sjungit sin väg in i svenska folkets hjärtan.

Vem kan glömma "Jag mötte Lassie" eller "Älska mig". Den sistnämnda är ett stående inslag i Ainbusks repertoar och en låt som bandmedlemmen Annelie Roswall säger är svår att frångå. Det är inte heller något de vill.

Ett äktenskap

När mina öron har vant sig vid Annelie Roswalls härligt grötiga gotländska flyter samtalet på fint.

Numera är Ainbusk geografiskt uppdelat, Annelie och Birgitta Jakobsson bor på Gotland medan Josefin Nilsson och Marie Nilsson Lind bosatt sig i Stockholm.

- Det har sina sidor, men det går bra. Vi saknar att träffas spontant. Vi som bor på Gotland har barn. I perioder åker vi upp till Stockholm och repar, och ibland kommer de ner och bor här. Vi resonerar som så att har det gått i 20 år borde det gå att fortsätta, säger Annelie Roswall.

Närheten som bandmedlemmarna har till varandra beskriver hon som ett äktenskap.

- Marie och Josefin är syskon. Birgitta växte upp i granngården och jag kommer från socknen. Vi är en syskonskara. Vi har hemskt roligt ihop och ibland är vi less på varandra, men det är vi och Rolling Stones som lyckats hålla ihop.

Från blues till ballader

Till festspelens Tonträff kommer Ainbusk att göra något speciellt.

- Det kan bli alltifrån blues till ballader. I bland hittar vi andras låtar som vi gör om. Marie gör monologer. Vi blandar allvar och humor och vill möta folk och beröra dem, säger Annelie Roswall.

Hon berättar att sommarturnen till viss del är baserad på bandets höstturne "Heliga rum" från förra året. Nu får publiken ta del av en omarbetad konsert.

Ainbusk har spelat i Piteå och på festspelen tidigare.

- Min äldsta är 8 år, hon var nyfödd när vi var med förra gången. Jag minns att jag satt med henne strax innan vi skulle upp på scen.

Innan de kommer till Piteå blir det repetitioner på Gotland, sedan följer en kortare sommarturne. Till hösten väntar ett nytt projekt för Ainbusk, något Annelie Roswall inte får prata om, men att det är något som Ainbusk inte gjort tidigare kan hon berätta.

Svårt med tiden

De senaste åren har det varit tunnsått mellan inspelningarna. Senaste skivan var samlingsplattan för bandets 20-årsjubileum 2003. De har svårt att få tiden att gå ihop. Marie Nilsson Lind skriver på en bok. Josefin Nilsson jobbar på en soloskiva.

- Vi har lite på gång. Vi har inte spelat in något, det är svårt att hitta en tid när alla kan.

Sjunger melodin

Samspelet med stämmor som Ainbusk bygger sina sånger på kommer naturligt, redan från början visste de var de hade varandra vokalt.

På bandets hemsida står det att Annelie Roswall oftast sjunger mitt i, mellan Josefin Nilsson och Birgitta Jakobsson. Hon håller sin stämma "hur de andra än håller på och wailar och brummar".

- Jag sjunger melodin och Josefin ligger över mig, Birgitta ligger under med sin alt.

Josefin Nilsson tävlade i Melodifestivalen 2005 med "Med hjärtats egna ord", en sång som tog henne till Andra chansen.

Ainbusk är kluvna inför att ställa upp i Sveriges största musiktävling, även om det skulle innebära mycket uppmärksamhet.

Inte övertygade

De har lyssnat på låtar men inte övertygats ännu. Låten måste vara bra för att de ska vara med, och gärna en egen.

- Om man inte är i Stockholm, är i tv eller gör någon större satsning tror folk att man inte gör något alls, säger Annelie Roswall.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!