Kvarteret Arkitekten var det första kvarteret som bebyggdes med flerbostadshus på Källboområdet. Under 1930- och 40-talen följde all byggnation gamla stadsplaneideal som innebar att bebyggelsen placerades i kant mot gatan.
Sara Berg tror att Piteborna skulle lära sig uppskatta miljön som finns runtomkring om dess historia var mer känd. Hon tror inte att alla hyresgäster uppskattar de kvaliteter som finns i lägenheterna på Källboområdet.
- Varje kvadratmeter är utnyttjad, säger hon.
En otrolig framtidstro
Källboområdet är en del av stadens samtida historia. När Sverige klev in i 50-talet kom tankarna om välfärd för småbarnsfamiljerna och främst för husmödrarna. Under 30-talet var det vanligt med slutna innegårdar, husen ramade in bostadsområdena och gjorde dem mörkaUnder 50-talet blev framtidsvision en viktig del av byggandet. Husen gick från traditionella indelningar till att vara fritt placerade. Hela landets bostadstillstånd höjdes. Strävan var att människor skulle leva modernt och funktionellt.
- Då fanns alla möjligheter och en otrolig framtidstro. I dag upplevs lägenheterna små och omoderna, säger Sara Berg.
Under 70-talet kläddes en del hus på Källboområdet i färgglad plåt. Delar av området lyser i grönt, gult eller rött.
- I dag har vi vant oss vid att se husen på Källbo på det sättet. Förut hade husen en fasadputs och med facit i hand kan man se att ombyggnationerna haft stor påverkan på husens karaktär, säger Sara Berg.
Höjd standard
Det var just under 30-talet som Källboområdet började förändras. Jordbrukslivet övergick till stadsliv. Förändringarna blev ännu större under 50-talet och gällde inte bara Piteå, utan hela Sverige.Från politiskt håll talades det om en höjd nationell standard. Folk började yrkesutbilda sig och urbaniseringen blev ett faktum.
Tankar om modernitet styrde byggandet. Husen längs Prästgårdsgatan ställdes snett från varandra. Balkongerna snedställdes så att lägenheten under skulle få in så mycket ljus som möjligt. Det nya bekväma vardagslivet sattes i fokus. Sara Berg berättar att köken i lägenheterna på Källboområdet är välplanerade. Snickare utförde jobben efter mått, även om det fanns en standarddesign. Byggnationerna föregicks av förberedelser i form av studier om hur hyresgästerna skulle röra sig mellan diskhon och spisen.
Tidigare har alla husen haft tvåkupigt tegeltak. Nu är teglet ersatt mot plåt, ett material som bryter mot den ursprungliga tidsperioden.
Bevarade fasader
Husen längs Prästgårdsgatan har också gavlar med dekorerade burspråk. Burspråken genomgick oftast en avvikande fasadbehandling och gav ett effektfullt uttryck med enkla medel.- Det var som om de inte kunde hålla sig från att göra det dekorativt, säger Sara Berg
Hon är medveten om att det som ansågs modernt på 50-talet är högst omodernt i dag. Men att se till kvaliteterna som fanns utifrån när husen byggdes, tycker hon är viktigt.
På andra sidan Sundsgatan ligger Källbogatan. Här står husen tätt men till skillnad från husen på Prästgårdsgatan är fasaderna bevarade.
- Putsade fasader har inte haft någon hög status i Piteå, Luleå eller Boden. Att kapsla in dem blev vanligt, främst under 70-talet när man gjorde tilläggsisolering. Söderut anses finputs just fint.
Husen längs Källbogatan har större trädgårdar. De var under uppförande medan husen längs Prästgårdsgatan stod färdiga.