Så sent som i måndags bestämde sig Katarina Fallholm för att lämna uppdraget som festspelsbas även om stiftelsens styrelse skulle ge henne fortsatt förtroende, vilket hon ännu inte vet något om.
– När jag vaknade i måndags tänkte jag att hädanefter vill jag göra något annat.
–Sedan har jag fått jättefin respons från folk som tycker att programmet var bra och då klickar tankarna på nästa års festspel igång direkt, men jag vet inte hur det blir, säger hon.
Katarina Fallholm ser förra året, hennes första på posten, som ett prov. Då hade hon lovat styrelsen att vända minusresultat till plus, vilket hon lyckades med.
I år hade hon kalkylerat för nollresultat och det ser också ut att hålla.
Det här andra året har hon mera kunnat sätta sin ton, som hon säger.
– Jag gjorde ett program som jag trodde på och styrelsen var med på det.
–Men det verkar som om publiken har annat för sig än att gå på konserter i början på juni.
Vill byta tidpunkt
Hon tror fortfarande att det var dumt att flytta festspelsdagarna till före midsommar, om än det kanske är lättare att boka artister då.
– Folk har fullt upp när sommaren just börjat, det har jag fått synpunkter om från andra också. Men ifall man ska byta tidpunkt igen är frågan vilken som skulle passa bäst, säger Katarina Fallholm.
I år satsade hon mycket på barn, dans och kvinnors hälsa.
Det bästa för barnen
Föreställningen ”Filmmus för alla barn” med Norrbotten Big Band, Georg Riedel, Sarah Riedel och Jens Lindvall specialskrevs för Festspelen och blev en konstnärlig succé.
Till stråkensemblen Vindlas barnföreställning i Badhusparken hade nästan ingen visat intresse på förhand, men spontanbesökarna strömmade till.
– Att kunna erbjuda den unga publiken något av allra högsta kvalitet är kul, säger Katarina Fallholm.
Dans till Roxy storband samma kväll som invigningen blev däremot vad hon kallar ”en stor felbedömning”.
– Förra året var det fullt med folk på dansen, i år kom 43 personer. Det är konstigt och jag har ingen förklaring.
Managern avrådde
Apropå invigningen tror Katarina Fallholm att den drog mest folk av alla prog- rampunkter, trots att Acusticums stora sal inte var full.
– Det kom 258 personer, men det är ändå inte nog bra, konstaterar hon.
Beträffande vad PTs recensent Simon Olofsson skrev angående sång till förinspelad musik, samtidigt som en stråkorkester fanns på scenen, förklarar hon:
– Vindla tyckte att de skulle kunna spela till Loreens låtar, men hon hade inte haft tid att repetera med dem och blev därför avrådd av sin manager.
Inspirationskvällen med miljonersklubbarna drog också ganska mycket folk. Ett såväl omdiskuterat som populärt inslag, särskilt riktat till kvinnor, som Katarina Fallholm gärna spinner vidare på om hon fortsätter som festspelsbas:
– Att ta upp kvinnors hälsa är viktigt i alla sammanhang.
–Lika viktigt är att lyfta fram kvinnliga musiker och kompositörer som i alla tider legat i bakvattnet.
Exempel på det sistnämnda i årets festspel är Paula af Malmborg Wards ”Prova på för operasugna” samt Duo Cantilenas hyllning till Frida Kahlo.
Uppskattade akter som Katarina Fallholm är glad över att ha kunnat presentera.
I framtiden tänker hon sig att det vore klokt av Festspelen i Piteå att satsa ännu mera på kammarmusik.
– Med den formen går det att göra mer med flera olika artister.
Tredje gången gillt?
Efter andra året på sitt uppdrag för Festspelen säger Katarina Fallholm att hon från början insåg att det skulle ta tid, men att hon lärt sig knepet för att hinna med allt som kan dyka upp.
– Det gäller att planera extra noga. Då flyter det på även om något oförutsett händer.
–Dessutom har jag haft hjälp av tre jätteduktiga tjejer som kom tre dagar före invigningen och utförde olika praktiska saker.
Om ett eventuellt tredje år säger hon:
– Då kanske det blir som det ska vara på Festspelen. En önskeartist är Laleh, men det blir nog för dyrt.