Hon har tagit reda på hur en festival som Festspel i Pite älvdal - som är ganska typisk för Skandinavien - påverkar människor och vad festivalen säger om den lokala identiteten.
Somligt av det som hon nu kan bevisa vetenskapligt är som hon väntade sig. Till exempel att musikfestivaler är en identitetsskapande faktor för en bygd. Annat överraskade henne. Som att majoriteten av festivalpubliken inte alls använder sig av möjligheten att utforska eller utvidga sin musiksmak genom att lyssna på nya stilarter. Men ännu mer förvånad blev hon över det sociokulturella lärandet.
- Det handlar om avancerade metoder för informellt lärande. Helt tydligt är att folk tar till sig samma slags specifika kunskaper som de skulle få om de gick i skolan och utbildade sig inom musik, säger Sidsel Karlsen.
Angående identiteten påvisar hon flera olikheter mellan de orter som Festspel i Pite älvdal arrangeras i:
- Effekten är olika år från år, beroende på vad och hur mycket som arrangeras. 2005 var ett av få år när flera konserter arrangerades i Arjeplog. Det märktes i medierna och folk blev mer medvetna om sin identitet.
- I Älvsbyn är Trolltagen identitetsmärket, vare sig den arrangeras inom ramen för festspelen eller ej. I Arvidsjaur är kontakten med den övriga festivalen liten och då får arrangemangen varken en inre sammanhållande effekt eller en ansiktet-utåt-effekt.
- I Piteå märks det att festspelen är en del av något större. Ett marknadsföringspaket av Piteå som musikstad, där exempelvis även PDOL finns med.
- I förhållande till folkmängden är det fantastiska siffror som är svåra att slå ens i Stockholm.
Angående hur festivalen uppfattas utanför bygden, upptäckte hon förutfattade meningar.
- Trots att det är en festival med stor musikalisk bredd är den allmänna uppfattningen utifrån att den har en klassisk profil.
Sidsel Karlsen sammanfattar de senaste fyra åren som en tillvaro av mycket hårt, tröttsamt arbete, då hon ändå haft riktigt kul - så till den grad att hon vill fortsätta forska. Forskningspengarna räcker fram till sommaren och nu ska hon koncentrera sig på Harstad i Nordnorge och Rovaniemi folklorefestival, för att därefter söka pengar till nya projekt. Under tiden undervisar hon på musikhögskolan i Piteå.
- Jag är glad över att ha fått fördjupa mig så mycket och så länge i teoretiska och praktiska värden som länge intresserat mig.
Roligast av allt har det varit att intervjua människor om deras förhållande till musik:
- Några av de musikaliska livsberättelserna har jag tagit med i avhandlingen, för människorna i Pite älvdal har ett fantastiskt medvetande om vad musiken betyder för dem.
- Jag blev oerhört medveten om hur olika det känns att vara människa i olika festivalkontexter.
Opponent vid Sidsel Karlsens disputation var professor David Hargreaves från Storbritannien och ordförande var professor Sture Brändström vid Luleå tekniska universitet. Avhandlingen är skriven på engelska med titeln "The music festival as an arena for learning - Festspel i Pite Älvdal and matters of identity". Delrapporterna och delar av den färdiga avhandlingen har presenterats både vid internationella konferenser och i vetenskapliga tidskrifter utomlands. Den europeiska festivalsammanslutningens forskargrupp (European Festival Association Research Group) har en länk till hela avhandlingen på sin hemsida.
- Att ha någon som lyfter ens verksamhet till akademisk nivå är värdefullt och för mig har det nog förändrat synen på det hela. Mest påtagligt är vilket stort ansvar vi som arrangör har, eftersom det är så många människor i bygden som är berörda. Det var rörande att läsa vad de intervjuade tycker och tänker om festspelen.