Ett efterlängtat återseende

Inger Alfvén är född 1940 i Stockholm och har alltså fyllt 70 år i år. Hon debuterade som 24-
åring 1964 med "Vinbergssnäckan" som var hennes andra färdigskrivna roman.
- Den första ligger i en byrålåda och kommer aldrig att ges ut, förklarade hon.
Hennes tjugoandra roman "När förnuftet sover" kom i fjol och ges i höst ut som pocket. 2002 debuterade Inger Alfvén som dramatiker med "Regnbågens rot" som utspelar sig under 1900-talets sista kvartssekel och handlar om tre systrar. Pjäsen hade urpremiär på Helsingborgs stadsteater.
Kvinnolivets svar
Inger Alfvén berättade att hela hennes liv och författarskap i en enda mening sammanfattats av den finlandssvenske författaren Willy Kyrklund i "Mästaren Ma" från 1953.
- Första meningen i den boken lyder "Jag söker den fråga på vilken människolivet är ett svar".
Eftersom jag tillhör den största särgruppen i världen, kvinnorna, har jag sedan jag var 12-13 år sökt den fråga på vilken kvinnolivet är ett svar.
- Jag upptäckte naturligtvis att det inte finns några svar på de stora frågorna, men vi människor fortsätter ju att brottas med dem ändå. Kanske är det till och med vad som driver oss, sa Inger Alfvén.
Livets tursamhet
Hon fängslade sin publik med närmast poetiska uttryck för hur betydelsefullt det är för vår förståelse av oss själva och andra människor att skapa sig någon form av en egen värld att gå in i.
- Det kan vara att måla eller att skriva eller något annat där vi kan återupprätta oss själva och fördjupa tankar och fragment, sa hon och uppmanade alla som har språk att skriva.
- Orden behöver inte vara till för andra, att göra offentlighet av det som är det viktigaste för en själv är inte okomplicerat. Men för mig har det varit mitt livs största tur, så när som på privata tursamheter, att jag kunde börja försörja mig på mitt författarskap när min femte bok "Städpatrullen" kom ut, konstaterade hon.
Utvecklande livskris
Inger Alfvén kom tidigt i sitt författarskap fram till slutsatsen att det varken var dikter eller
noveller hon skulle ägna sig åt, om än det var det och sagor hon började med i puberteten.
- Jag behöver romanens längd för att få svar på alla frågor jag ställer. Min stora gåva i livet är att jag aldrig tröttnar på att ge mig i kast med det och när jag inte skriver längtar jag alltid efter att göra det. Men sedan jag fick barnbarn för sju år sedan skriver jag inte lika regelbundet.
Hon berättade om hur "S/Y Glädjen" och den senaste romanen kom till och om "Städpatrullen" som blev en tydlig skiljelinje mot vad hon gett ut tidigare.
- För att bli vuxen var jag tvungen att revoltera. Jag var på väg att ta död på mig själv som författare och med den boken möblerade jag om hela mitt liv.
Högläsning
Sådana frågor, "händelser som inte ska hända" som hon uttryckte saken, kan hon se att hon återkommer till i sitt författarskap.
- Nu har jag varit författare i 46 år och jag har aldrig läst mina romaner igen trots att det kanske vore intressant att se utvecklingen mera tydligt. Men det känns bara främmande och hotande att läsa mina egna böcker och jag frågar mig varför jag ska plåga mig med det. Jag har alltid varit väldigt kritisk mot mig själv, sa Inger Alfvén och läste högt ur första kapitlet i sin senaste roman innan hon bombarderades med frågor.