En vinglig historia

Cyklar som rullat i Piteå från 1800-talet och framåt, ställs ut på Piteå museum med start i dag. Museichefen Jonas Lundmark övar för fullt inför invigningsceremonin, då han tänkt cykla på en höghjuling. Det är vingligt värre.

En antik snökedja för cyklar hör till rariteterna.

En antik snökedja för cyklar hör till rariteterna.

Foto: Maria Johansson

PITEÅ2008-05-10 06:00

Flera av fortskaffningsmedlen i museets cykelhistoriska utställning "På två hjul" kommer från de egna samlingarna. Andra har lånats från Svanborg och Lundbergs cykelaffär och privatpersoner. Pitebon Torsten Eriksson har till exempel renoverat tre gamla klassiska svenska trampcyklar med varsam hand.

- Han har varit så noggrann att vi gjort undantag från regeln att visa föremål i originalskick, säger Jonas Lundmark.
Snabba hjältar
Utställningsproducenterna Mona Wallström och Beatrice Eklund har sett till att cyklarna kompletteras med information, museets svartvita bilder på temat, färgbilder av cykeldetaljer, annonser, tidningsklipp och cykelprylar. I en monter finns cykelemblem och lysen, i en annan verktyg och andra tillbehör.
- Emblemen har en historia för sig. De lånade namn från mytologin, solsystemet och hjälteord. Det var nationalromantiskt och anknöt till mod och snabbhet, säger Jonas Lundmark.
Cykelbar cykel?
Några rariteter från slutet av 1800-talet hör till det som visas, däribland en cykel helt i trä som sparkades fram och kallades "Boneshaker (Benskakare) - en cykelbar cykel". Ett hemmabygge som Svanborgs sparat.
- Vi vet inte vet så mycket mer om träcykeln, annat än att metallskruvarna tillverkats i Kalix. Hemmagjorda sparkcyklar utvecklades under andra halvan av 1800-talet. Hjulen på den här är misstänkt lika spinnrockshjul.
Barnen fick vänta
I ett hörn står barncyklar på tre och två hjul, som blev vanliga först på 1950-talet.
- Vuxencyklar blev var mans egendom i början av 1900-talet och sågs som en frihetssymbol. Komforten var också bättre med luftringar.
- Före det var det var cyklarna skakigare och bara något för de besuttna, men med industrialiseringen blev tillverkningen billigare. 1938 kom lagen om två veckors semester och då blommade cyklandet ut samtidigt som vandrarhem och campinganläggningar fick ett uppsving, berättar Jonas Lundmark.
Han har också tagit reda på att de första cyklarna kom på 1700-talet och såg ut som hästar. Dessa första sparkcyklar gick att styra begränsat med kroppsvikten, annars gick de bara rakt fram.
I utställningsrummet tar höghjulingen med det jättestora framhjulet mest plats.
- En skotte uppfann trampdrift på framhjulet och man började experimentera med större hjul för att få upp farten. Men de är mycket vingliga, säger Jonas Lundmark som övat såväl av- och påsittning som trampning med risk för kraschlandning.
Storleksprojekt
Utvecklingen ledde till att det stora hjulet återfick normalare proportioner när ett stort drev på bakhjulet utvecklades istället. I ett hörn står en ommålad "Svea velicoped" med upp- och nedtramp.
- Alfred Nobel var medfinansiär i projektet med att få ned hjulstorleken. Mellan 2 000 och 3 000 sådana här cyklar med parallella kedjor på bakhjulet tillverkades. Kedjorna löper som hävstänger, sedan utvecklades detta till rundtramp, säger Jonas Lundmark.
Utställningsproducenterna har också tagit fram tidstrogna fritidskläder, väskor och hattar från olika årtionden, och är nöjda med att alla utvecklingsfaser i cykelns historia finns representerade.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!