Hennes dotter Amanda Mendiant har för närvarande sin konst på gallerier i både Göteborg och Stockholm, samt på Bryggargatan i Piteå som ska bli en permanent utställningsplats där konstverken byts ut allt eftersom.
"Flum-hippie-prägel"
Förutom att Amanda målar och tecknar på sin fritid, gör hon det i sitt yrkesarbete som illustratör. I egenskap av lärare på institutionen för musik och medier (musikhögskolan) undervisar hon också i ämnet. Men hon drar sig för att kalla sig konstnär.- Mamma är konstnär, däremot inte jag, säger hon bestämt.
Med tanke på att hon själv faktiskt producerar fler konstverk än sin mor, blir en naturlig följdfråga vad hon i så fall tycker är det som gör en konstnär. När sker det stora steget? Eller har det mer med individer än handlingar att göra?
- Konstnärer har mer flum-hippie-prägel än vad jag har. En konstnär är inte riktigt vuxen, utan förblir en skapande person hela livet.
- Själv planerar jag allt väl, svarar Amanda och betraktar ingående sin mamma som brister ut i skratt efter denna inte helt logiska analys.
Chansning
Båda har alltid målat mycket på var sitt håll, men fann det lockande att försöka arbeta tillsammans istället för att ha var sin avdelning i utställningen på PT. De elva bilder som nu hänger i foajen kom till under en intensiv vecka i juni.- Vi påbörjade var sin uppsättning dukar, sedan bytte vi och fortsatte på den andras bakgrunder. Det var en chansning, vi visste inte om vi skulle vilja ställa ut resultatet, men alla målningar vi gjorde är med, säger Margit.
- Mamma målar mer abstrakt och färgrikt än vad jag gör, på det viset är hon också mer konstnärlig än jag som är grafisk och enfärgad. Hon drev mig till att göra saker som jag inte vågat förut, för mig blev det ett steg framåt, säger Amanda.
Dubbelbottnat
Även Margit är nöjd med resultatet och tycker att processen gav också henne nya lärdomar, några av dubbelbottnad karaktär. Hon säger att utmaningen var att våga fortsätta på den andras målning utan att sabotera den:- Det är nästan något heligt i att en annan person börjat på något och kunnat släppa taget. Samtidigt som det är skönt att kunna vila i och styras av vad den andra gör, innebär det att man själv inte tar det fulla ansvaret.
- Så här i efterhand är jag också överraskad att vi höll sams så pass som vi gjorde, med Amandas bebis mitt bland färgpytsarna.
Amanda talar för båda när hon säger att hon vill göra om upplägget en annan gång, men påpekar att det inte får ske för snabbt.
- I mitt arbete är allt väldigt strukturerat, så det här med att allt inte varit så tydligt när vi målade inför utställningen blev ett skönt avbrott.
- Jag gillar att se målningarna samlade nu, för innan vi hängde dem var jag orolig över att de skulle kännas passe när hösten kom. Men de har hållit under sommaren.
Blandteknik
Amanda beskriver sin mamma som en "allmänt kreativ" person, som "hållit på" med allt från tyg till målarduk.- Material av olika slag fanns det alltid tillgång till när jag var liten, liksom ett staffli. Att teckna och måla har alltid varit naturligt och jag vet att övning ger färdighet, säger hon.
- Amanda har alltid varit "slängd" med pennan i tecknandet och för mig är det bara kul när ens barn vill åt det hållet, säger Margit.
På lördag är det öppet hus i PT:s konstfoaje, när Margit och Amanda Mendiant berättar mer om sitt gemensamma utställningsprojekt i blandteknik, med akryl, kol och collage.