- Min mamma var 15 år när hon en måndag i mars kom hem från skolan och förstod att allt inte stod rätt till. Själv var jag också 15 år första gången jag hörde talas om morden och det var inte mamma utan pappa som berättade, sa Helena Henschen.
Katastrofal chock
Orsaken var att hon och hennes syster nämnt att de skulle se skolteaterns pjäs "Ett brott", vilket utlöste en reaktion hos modern som enligt Helena Henschen var både katastrofal och chockartad. Pjäsen ansågs handla om de von Sydowska morden, men dem hade syskonen aldrig hört talas om.- Min mamma hade stängt dörren till sin barndom. Vi talade aldrig om något som hände när hon var ung och brottet var onämnbart, trots att det var mycket omskrivet.
- Det gjordes pjäser, film, tv-drama, studier och antologier. Morden fick en egen monter på polismuséet och det finns en sida om dem på internet. Lika slutet som ämnet var inom familjen, lika öppet behandlades det i offentligheten, konstaterade Helena Henschen.
En lång process
Det tog henne 40 år innan hon förmådde sig att ta reda på mer än vad hon fick veta av sin pappa den enda gång händelserna nämndes i hennes barndomshem. Hon gick noggrant tillväga och har läst alla tidningsartiklar och arkivhandlingar hon kunnat finna. Hon har förankrat idén om att skriva en bok hos alla berörda och sökt upp personer som kände hennes morfar Hjalmar von Sydow, riksdagsledamot, ordförande, vd och chef för Svenska arbetsgivareföreningen, häradshövding och finansman.Han misshandlades till döds av sin 23-årige son Fredrik som studerade juridik i Uppsala och som vid samma tillfälle mördade kokerskan fru Herou och hembiträdet fröken Ebba med tillhyggen. Helena Henschens morbror dödade också sin hustru Sofie innan han själv tog livet av sig. Paret efterlämnade en dotter som då, 1932, var tre år.
Skrivprocessen tog Helena Henschen fyra år och resultatet blev en blandning av dokumentärt material och hennes egen föreställningsförmåga.
- Jag hade en känsla av att jag förgrep mig på min mamma när jag började skriva, men jag vet också att om hon inte lidit av sitt trauma hade hon tyckt att det var klokt av mig att göra det.
Helena Henschen har också försökt tränga in i den tidsanda som rådde under första halvan av 1900-talet och även om hon inte fått några direkta svar på vad som utlöste morbroderns dödliga utbrott, är det i hans samtid och bakgrund hon funnit logiska förklaringar. Fram träder personligheter som fått betala ett högt pris om de följt sina passioner. Det fanns en desperation i det patriarkala samhället som gjorde att förändringar ofta blev dramatiska och smärtsamma.
Helena Henschen ångrar inte att hon skrivit en bok om sin släkts tragedi, för precis som sin mamma har hon själv känt skuld utan anledning. Att skriva har hjälpt henne att bearbeta den.
- Jag har bland annat upptäckt hur stor den von Sydowska släkten är och så har jag fått kontakt med många släktingar i Norge som jag inte kände sedan tidigare.