Han tycker inte alls att turnen varit för lång, tvärtom har den gått bra att förena med familjelivet. I lördags, när han först spelade på Krokodil i Piteå och sedan i Skellefteå, var den enda dagen med två spelningar inbokade.
- Några magiska möten har det blivit och några lyckade spelningar. Jag älskar att resa i Sverige därför att landet är fullt av helt olika världar. Det gäller inte bara språket utan allt, man får ut mycket av den tid man lägger ner på resan. Jag tycker det är bra att landet är långsmalt, värdet i det underskattas.
Fast allt har inte varit toppen. Några fruktansvärda uppträdanden säger han sig också ha varit med om.
- Värst var den på en fullsatt pub i Uppsala där alla var fulla och ingen lyssnade. Jag höll ut i en halvtimme.
Botade musikkramp
Krokodil har han enbart bra minnen av, om än publikskaran var betydligt glesare under förrförra Piteå dansar och ler. Då var det åtta personer som lyssnade, varav minst tre var personal, enligt Peter Barlach som kom till Piteå i samband med att han skulle spela på Holmöns visfestival utanför Umeå.- Där fick jag kompensation, det var minst tusen personer i publiken. Holmön 2005 var mitt mentala genombrott.
Vid den tiden var ungefär hälften av låtarna på albumet klara, han började skriva dem för två och ett halvt år sedan.
Familjen råmaterial
Peter Barlach lever ihop med dramatikern och författaren Jonna Nordenskiöld, vars tolvåring och åttaåring bor under samma tak varannan vecka. Hon har för övrigt skrivit tre barnböcker om styvfamiljen. Makarna har ett gemensamt barn också.- Man kan säga att vi gräver där vi står båda två.
I sångerna framställer denna sociala och utåtriktade man sig själv som den barnsligt egotrippade ungkarlen som mot alla odds förälskat sig i en småbarnsfamilj. Han blottlägger sina tillkortakommanden mitt i "kaos av längtan och logistik". När han finner att familjen skaffar hund trots att han är emot iden, besannas naturligtvis alla hans farhågor. Men det som är banalt och privat i vardagen, skruvas till något intressant och allmängiltigt i sångerna.
- På 90-talet var jag en misslyckad trubadur som jobbade med reklam. 1993 var jag programledare för SVTs "Strapazzo" som var som "Bullen" fast för tonåringar. Förut skrev jag enbart teater- och filmmanus, nu har jag börjat skriva böcker, sammanfattar han sitt yrkesliv efter spelningen på Krokodil.
Han nämner inte att han är dramatiker i ordets alla bemärkelser. Och inte att hans pappa är Björn Barlach som författat en betydande del av svensk underhållning till revyer (till exempel Kar de Mummas), shower, farser, tv-program och teateruppsättningar. Samt skrivit de mest kända sångerna till några av Sveriges mest kända artister (till exempel Lill Lindfors). Därtill översatt flera musikaler till svenska och själv uppträtt i tv och på olika scener.
Musikalisk mentor
Peter Barlach berättar däremot om en annan person som betyder mycket för honom. Oscar Söderberg körar och spelar piano med övriga bandmedlemmar på skivan: Patrik Lundström på akustisk gitarr och mandolin, Thobias Gabrielsson på kontrabas, Adam Kårsnäs på trummor, och Jennie Abrahamsson, kör.- Oscar är min musikaliska mentor. Förutom att han arrangerat, producerat och mixat, har han skrivit en av låtarna, gjort refrängmelodin till en annan, putsat och godkänt de övriga. Det var genom honom jag fick kontakt med bandet också.
- Oscar verkar ha världens roligaste jobb, jag har alltid varit lite avundsjuk. Och så får jag arbeta med honom istället!
Teaterpremiär
Att 38-åringen Peter Barlach snart debuterar som skönlitterär författare, började med ett novellfilmsmanus för SVT som han också skrev på prosa och skickade till förlaget Bonnier Carlsen.- Jag visste precis vad jag skulle berätta och varför. Mitt livs trauma var när jag förlorade min mamma i en bilolycka när jag var tolv år. Det blir två böcker som handlar om det.
- Den första omfattar perioden januari-maj och den andra det följande skolåret på högstadiet, från augusti till augusti.
"Inte bara tennis" är alltså en självbiografisk kapitelbok, som sorteras under facket barnroman men egentligen riktar sig till alla åldrar. De 220 sidorna utges 26 januari, samma dag som Klara soppteater vid Stockholms stadsteater har premiär för sin uppsättning av "Heliga familjen".
En skön känsla för en familjefar som sjunger om en ö med ett 40-talshus fullt av bråkiga och älskansvärda barn, en hopplös hund och en nästan alltid underbar fru.
Han ser fortfarande ut som om han är mycket lycklig, trots att han snart ska lämna Piteå. Han hoppas bara på en bekväm buss.