Dilsas muntliga berättelse
Dilsa Demirbag Sten presenterade sig som tvåbarnsmamma, författare och journalist när hon gästade Ordmån i måndags. Hon är också liberal och Israel-lobbyist, men politiken fick i huvudsak stå tillbaka för kärleken när hon berättade om sig själv och de två böcker hon gett ut i år.
På andra språk än svenska brukar man säga hemland eller kanske födelseland. Men i Sverige säger man fosterland och jag tycker att det är ett så vackert ord", sa Dilsa Demirbag Sten när hon bland annat berättade för Ordmåns publik om sin bok med titeln "Fosterland
Foto: Robert Lundberg
- Framför allt är boken "Fosterland" en kärleksförklaring till min mormor, men också till min mamma som inte alls var lika lycklig över att komma till Sverige som min pappa var. För honom var och är Sverige fantastiskt, medan min mor tyckte att det var som att landa på Mars.
Mormors berättelser
I sitt skrivande ägnar sig Dilsa Demirbag Sten mest åt frågor kring migration, integration, kvinnors rättigheter och demokrati. Hon skriver krönikor och debattartiklar i svensk dagspress och i facktidningen Journalisten, och har medverkat i flera antologier. 2005 gav hon ut sin första egna bok "Stamtavlor". Den handlar om hennes kurdiska kulturarv och "Fosterland" som utkom i april i år är en fortsättning på den berättelsen. Inte nog med att hennes pappa var kurd, han var ateist och vänsteraktivist också och livet i Turkiet blev ohållbart för honom.
- Eftersom det kurdiska språket var förbjudet i Turkiet, är den muntliga berättelsens betydelse central i vår nomadstam. Så länge jag kan minnas har jag hört sagor och myter berättas muntligt och berättelserna efter de hårda arbetsdagarna blev projektionsytor för allt som hände.
- Min mormor sa att om man inte berättar saker finns man inte. I berättelserna finns vår identitet, de är grunden för allt jag gör, sa Dilsa Demirbag Sten.
Två böcker på ett år
Hon berättar om ett Sverige som på 1970-talet var inriktat på att bygga framtiden, då människornas tillvaro präglades av tillit och nyfikenhet. Dilsa Demirbag Sten sa att hon är mycket tacksam över att ha fått växa upp i en tid då ingen hade behov av att försöka skapa ordning genom projekt som pekar ut vem som behöver integreras i samhället.
- Låt folk vara individer! Allt som har med skola, arbete och bostäder att göra är helt onödiga områden för integrationsprojekt, sådant handlar ju om samhällsbygge.
Här kom hon in på något av det hon för fram i sin tredje bok - den andra för i år. Det politiska manifest hon skrivit tillsammans med Per Bauhn utgavs i augusti och har titeln "Till frihetens försvar. En kritik av den normativa multikulturalismen". Eftersom det är en politisk bok har den naturligtvis tagits emot med skiftande omdömen.
Saknar tilliten
Dilsa Demirbag Sten framhöll att Sveriges och Europas framtid hänger på hur mycket tilltro människorna har till varandra och till det politiska systemet. Därför är hon grundligt less på alla politiker som driver politik kortsiktigt "bara till nästa opinionsbildning eller valdag". Politik är ideologi och visioner, påminde hon:
- Men vi är inte alls där, varken i Sverige eller i Europa. Jag tycker att medel- och överklassen signalerar förakt och avstånd gentemot alla andra och dessutom finns ett generationsförakt i samhället.
- Istället måste vi våga lyssna på varandra, för det är människor som inte känner sig sedda som söker sig till främlingsfientliga krafter eller till religiös fanatism. 90-talets ekonomiska kris ändrade den svenska berättelsen, och det som gick förlorat var tilliten som samhällsgrund.
Dilsa Demirbag Sten landade i att segregationen måste upphöra om vi ska kunna komma tillbaka till den svenska berättelsen, den som var en framgångssaga när hon och hennes familj kom hit.
- Jag är kritisk till att dela in folk i grupper och därför är jag till exempel också emot alla slags religiösa friskolor.
- Olika människors berättelser är temperaturmätaren på ett land. Vi måste hitta en minsta gemensam nämnare och det är moralen, som definieras genom lagstiftning. Men politikerna sysslar inte med så långsiktigt arbete.
Dokumentär för teve
En milstolpe i hennes egen personliga berättelse - och med det i hennes familjs - var när hon som den första kvinnan i sin släkt (det handlar om århundraden och omkring 50 000 personer) som vid 14 års ålder bröt förlovningen med en tio år äldre man som hennes mamma bestämt att hon skulle gifta sig med. För närvarande arbetar Dilsa Demirbag Sten med en dokumentär som handlar om Sverige på 90-talet.
- Den tar sats i min bakgrund. Vad vi lämnade i Turkiet och vad vi mötte i Sverige.
Så jobbar vi med nyheter